- tacksam för att jag har familj, släkt och vänner som finns där när jag faller.
- tacksam för att man tittade min knöl på mammografi´n.
- tacksam för att jag "bara" hade spridning till lymfkörtlarna.
- tacksam för att man inte hittade några knölar på andra ställe i kroppen trots att det fanns misstankar om metastaser.
- tacksam att håret och naglarna växer ut igen.
- tacksam för varje dag - vecka- månad - år som går utan att jag känner nån ny knöl.
- tacksam för att jag en dag om något år kanske kan fixa till brösten och rekonstruera det som inte finns längre.
- tacksam för att jag lärde känna Lisbet, en bröstcancer-syster.
- tacksam för att jag hade en sjukförsäkring via facket som betalade ut en summa vid vissa diagnoser
Jag känner ilska för att jag fick bröstcancer
- ilska för att jag inte vågar tro på att jag är botad.
- ilska för att jag fick lymfödemet.
- ilska för att behöva använda kompressionstrumpa resten av livet
- ilska för att cancern kan dyka upp igen - när som helst.
- ilska för att jag inte vågar planera långsiktigt.
- ilska för att jag måste vara försiktig med solandet på det strålade området.
- ilska för stickningarna i fingrar och tår.
- ilska för dom mörka tankarna som kommer och går
- ilska för att jag vaknar 5-6 gånger varje natt och svetten rinner av mig pga hormonbehandlingen.
- ilska för att jag inte har kunnat jobba på 11 månader
- ilska för sämre initiativförmåga
- ilska för att bli ifrågasatt av FK om man har haft en allvarlig sjukdom eller inte.
2 kommentarer:
Jättebra skrivit, det beskriver precis som det är och som man inte vill det ska vara....
Kram från mig till dig!
Jag kan inte annat än instämma i Lisbets ord. Jättebra beskrivet!
Kram Malin
Skicka en kommentar