Hel handske beställd :(

Har varit och tränat på Rehabhuset i morse, nu är det beställt en svart handske som bara lämnar fingertopparna fria, surt men nödvändigt.
Åkte förbi Tomelilla DV där jag jobbat i perioder, oftast som vikarie. Trevligt att träffa brukarna, nu är det inte aktuellt med mer jobb där eftersom det innebär en del lyft och jag tror inte det funkar. Sen trivs jag ju ypperligt när jag får jobba utomhus bland ogräs och äppelträd.
En av personalen på DV är dipl. beröringspedagog och enligt min läkare är det helt okej med TAKTIL massage. http://www.massagebehandlingar.se/artiklar/taktil-massage.html , så nu ska vi hitta någon passande dag när jag kan få behandling.
Det snurrar på mitt natt-jobb också, en av de gamla "rävarna" har enligt rykte fått nytt jobb som ska provas en period. -Önskar henne  Lycka Till!! och hoppas hon ska trivas på det nya stället.
Efter lunch styrde jag den gamla bilen till bilbesiktningen i Simrishamn, blev en del 2:or på bromsarna. Nu får vår bilskruvare räkna på om det är lönt att reparera.

Grästräningen kom igång igår, själv tillbringade jag en del av träningstiden i grushögen på IP, lekande med Felix 3 år. Har ett inofficiellt uppdrag som lekmormor till de barn som följer med sina mammor på träning och match.
Bilden är från Loppisen i juni 2010, 14 dagar efter min operation.

Bara en stilla undran var tog hårfärgen vägen???

En ny stjärna har tänts på vår himmel.

Lilla Mathea föddes i torsdags d. 24/3 så nu är jag bonusfarmor. Gläder mig till att träffa hela den lilla familjen.
Här hemma har målandet i köket stannat av men förhoppningsvis kommer vi igång igen i nästa vecka så det blir klart någongång, färgen är bestämd ska bara köra och köpa den.Nu går jag mest runt mig själv och flyttar på grejer.
Igår var vi 3 bröstcancer-tjejer i min bekantskapskrets som körde till Kivik för en kafekväll som BC-föreningen ordnade, vi bytte telefonnummer med andra medlemmar som bor i trakterna för att underlätta samkörning till evenemang i Kristianstad. Nästa vecka ska Lisbet och jag gå vidare i vår rehabilitering efter att vi nu är färdigbehandlade förutom den 5-åriga hormonbehandlingen, ska bli intressant. Kursen heter:
http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=217589  "Lära sig leva med cancer" är en kurs som omfattar 18 timmar fördelat på 8 tillfällen med både föreläsningar, samtal och praktiska övningar.
Det har inte blivit nåt gjort idag, var så sjukt trött så jag sov på soffan hela förmiddagen och har varit seg hela dagen. 
En ny stjärna har tänts på vår himmel, Linda somnade in i eftermiddags. har skickat en slant till hennes insamling till cancerfonden. http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=2219
Imorgon väntar först Rehabhuset på förmiddagen och bilprovningen på eftermiddagen.
Jag har inte använt min armstrumpa nu på några dagar, har hamnat i moment 22. Själva "armen" hjälper för ödemet i under&överarm men handen och fingrarna svullnar. När jag använder handsken blir svullnaden i fingrarna ännu värre, så det får nog bli en handske med fingrar så bara fingertopparna syns. Det får nog bli måtttagning imorgon. 

Jaha, då är man 50 basst.

Då är den lilla semestern slut, torsdagen tillbringades till stora delar i bilen när vi förflyttade oss de 64 milen till Ekerö och Stockholm. Lotta & Maria bjöd på god lasagne när vi kom upp dit. Under kvällen smiddes planerna för resten av helgen.
Fredagen tillbingade vi till stor del inne i centrala Stockholm där otaliga butiker besöktes. Men rackarens vad det var kallt, blev till att inhandla en mössa till min kalla skalle. denna fredag bjöd på alla slags väder.
När Sven anslöt till hemmet åt vi god rökt lax från Blekinge, mycket gott.
Lördag och födelsedag, jag ville bara ta det lugnt hela dagen och det gjorde jag också tog till och med en middagslur, -så skönt.
Blev lite presenter också och det blev jag naturligtvis glad för. Rosor, tröja och sjal från Wallmans, Silversmycke och blommor från Göteborg, tösernas present kommer senare, Tor Erik  hittade ett fint databord till mig.
David och Angelica anslöt vid 19-tiden med famnen full av tulpaner, och vi skålade i champagne. Lotta och Tor Erik hade kockat under eftermiddagen, Hasselbackspotatis, Rådjur-sadel med alla tillbehör. Mycket gott!!
TACK FÖR NI GJORDE MIN DAG PRECIS SOM JAG VILLE HA DEN, LUGN OCH STILLA.
Vi skickade iväg 3 ljuslyktor över en mörk Stockholmshimmel, earth hour inföll samtidigt med min dag.
Söndag morgon och dags för hemresa, vi hade på förväg planarat in ett besök hos min systerdotter och hennes sambo i deras nyköpta hus i Tyresö. där blev det en snabbfika + att Jane, Robin och jag tuktade äppelträdet lite. Kosan styrdes mot Skåne och vi var hemma strax efter 19:30  idag blir det tvätt och undanplockning av grejer.
Ikväll är det snackekväll i Kivik som bröstcancerföreningen Victoria ordnar, dit ska jag och två vänner köra.
Nu har jag bara 1 cellgiftsrand kvar på mina fingernaglar så om så där 3 veckor ska dom börja se normala ut igen. Tånaglarna vill jag inte prata om.....
Min sjukskrivning låg i posten när vi kom hem, den 26 april börjar jag jobba 25% , sen trappar jag upp efter hand för att vara i fullt arbete efter den 17 juli. innan dess ska jag på mammografi i juni.
Idag tänker jag på Linda, hon har det så jobbigt. Hoppas på snar lindring. http://lindaskriver.blogspot.com/

dags för minisemester

Idag var jag på mysigt frukost-besök i Kivik, nu våras det och jag ser fram emot att köra dit och hälsa på innan jag kan börja jobba. Rehabhuset intogs i eftermiddags och jag tränade i ca 1 timme, plussade på med övningarna jag fick på Lydiagården.
I morgon åker vi till Stockholm där vi ska hälsa på min kusin Lotta. Jag fyller år på lördag men har inte haft ork och lust att tänka på att fira min dag så nu blir min 50-årsdag väldigt stillsam med en god middag precis som jag vill ha det. Vill inte visa upp en fasad som inte är jag, hoppas istället att kunna fira min 55-årsdag om 5 år med stort tårtkalas.

Läkarbesök idag,

Har haft min måttsydda strumpa i 4 dagar nu, den är behagligare än standardstrumpan men hade ju hellre varit utan. men jag märker ju att den hjälper så, Carin Lökken - gilla läget!!
Idag skulle jag träffa min doktor men precis innan jag skulle ge mig iväg ringde dom och sa att hon var sjuk, jag är sjukskriven till 31 mars. Kändes sådär kan jag säga, vi blev överens att den andra onkologen skulle höra av sig till mig.
Eftersom jag hade ärende inplanerade på stan beslöt jag mig för att åka upp till Kristianstad ändå. När jag satt på bussen ringde dom från CSK igen, dom hade petat in en tid hos M. Mogensen. Tidsmässigt efter cellgifter & strålning så skulle jag börjat jobba så smått nu, men...... så är det det här med armen......behöver komma igång med strumpan och känna mig okej mentalt nån vecka. Mina känslor ligger väldigt ytligt just nu.
Summan av kardemumman är att jag är sjukskriven 100%  fram till 26 april. Sen ska jag trappa upp med 25% åt gången under några månader. Deras erfarenhet visar att det ofta blir bakslag om man startar upp för snabbt, har lärt mig att dom som har koll får bestämma. nu är det bara F-kassan som ska godkänna upplägget också, det blir morgondagens projekt.
Mammografi är inplanerat i juni.

Fika hos mamma

I lördags var vi hembjudna på eftermiddagsfika hos min mamma, där väntade lillasyster, bror och en av min storasystrar med respektive som ville fira min stundande 50 årsdag. För 1:a gången på väldigt länge kunde jag glädjas åt den kommande födelsedagen och verkligen mena det. Fick presentkort i sportaffären och en stegräknare de lux som jag länge velat ha. Idag har Kajsa och jag hälsat på hos svärmor, hon gav mig en peng som jag kan ha till nåt jag behöver. Använder en del av pengarna för Bh-arna jag köpte i Kristianstad.
Ska på återbesök hos onkologen i morgon, känner mig ganska lugn inför det.

Jag ser en sommaräng!!!

Jag ser en sommaräng, en äng som blommar, där kossorna går och betar och där barnen springer omkring barfota.
Men nåt händer och ängen mår inte bra , blommorna vill inte gro och blomstra, kossorna byter till en annan äng och barnen kommer inte till min äng.        ( Här tänker jag på tiden när jag fick diagnosen och operationen.)



Sommaren tar slut, hösten kommer och ängen är riktigt brun och grå.Ibland tror jag att ängen kommer att dö.
(Perioden av cellgifter och strålning.) 

            
Så kommer vintern, ett vitt täcke döljer ängen och jag vet inte riktigt hur den mår. 
(Det speglar tiden sen jag blev färdigbehandlad.)
Våren kommer och min äng är full av mullvadshögar och vildsvinen har också roat sig där. Jag ser inte ängen för alla högarna och vissa ter sig som berg för mig. (bl.a mitt  lymfödem)

Jag inser att jag behöver hjälp för att få ängen att blomstra igen. Då kontaktar jag Lydiagården och får komma dit under 5 dagar, där hjälper dom mig att få bort bergen som vildsvinen bökat upp, och mullvadshögarna jämnas gemensamt till så gräset kan gro igen. Grunden är lagd, nu behöver ängen torka upp lite, kanske ska jag klippa gräset och plantera in lite blommor och äppelträd men jag känner att min äng kommer att blomstra igen, vem vet kanske kommer  kossorna tillbaka. Barnen kommer säkert att skrattande springa barfota på min äng.
bilden lånad av modestymia.blogg.se 

mina alster och skönsång av carolina

Alla vi som gillar Lydiagården

http://www.lydiagarden.se/  Under veckan har vi haft ca 10 föreläsningar som varvats med kreativ verksamhet och promenader. Det är så skönt för personalen på Lydiagården är medvetna om de effekter som  behandlingarna gett oss och att det tar tid att komma tillbaka igen. De dagar vi pratat om de tunga bitarna, om cancerbeskedet och om tunga behandlingar har vi haft gruppsamtal och återkopplat till föreläsningarna. Möjligheten för enskilda samtal med prästen kändes bra vi pratade bl.a om min vägvisare och sjukgymnasten gav mig värdefulla tips om armen. Kuratorn informerade om samhällets resurser,  har en hemläxa att ta tag i innan återbesöket på CSK nu på tisdag. Jag har lärt mig avspänningsövningar och vi har badat i varmvattenbassäng. Idag har vi fått en fördjupad information om vilka "naturpreparat" och liknande som inte är bra att stoppa i sig om man haft/har bröstcancer. ÄT INTE GRAPEFRUKT. Finns en hel del pilller på hälsokosten man bör undvika om man medicinerar mot hormonberoende bröstcancer.
I kreativitetsrummet som jag för övrigt inte trodde jag skulle besöka gjorde jag 2 små akvareller, 2 makrame-armband och 2 skyddsänglar. Bilder på mina alster kommer. Jag är normalt väldigt opysslig av mig men jag har hittat andra sidor hos mig själv under veckan.
Maten har varit jättegod , min favorit blev morotsoppan , mums!!  Eftersom Lydiagården har fullständiga rättigheter så blev det både snaps, vin och kvällsdrink i veckan. Underhållningen igår var så fin, med Carolina och Jacob.
Idag har vi bytat adresser, fotograferats och kramats och gråtit. Skulle kunna stanna 1 vecka till fast då hade jag nog velat ha ett litet besök av la familja under några timmar.
Ni som läser min blogg vet att jag ibland gör liknelser - så även denna gång, den handlar om sommarängar och mullvadar. Men den delar jag av mig en annan gång.
LYDIAGÅRDENS AVTAL MED REGION SKÅNE, LANDSTINGEN I BLEKINGE OCH HALLAND HAR FÖRLÄNGTS TILL 2012. MAN KAN ÅKA DIT PÅ VÅRDAVTAL DÅ BETALAR MAN 80 KR/ DAG , RESTEN STÅR REGIONEN FÖR.
FÖR DE SOM BOR UTANFÖR SKÅNE/BLEKINGE/HALLAND  FINNS FONDER ATT SÖKA ex. http://www.ctrf.se/  , http://www.cancerhelp.se/ och http://www.curo.nu/
Pga av upphandlings-strulet 2010 så tror en del att Lydiagården är nerlagd men så är det inte. Be din doktor om en remiss till Lydiagården.

Underbara Lydiagården

Här händer det mycket, väldigt mycket inombords, och det är positiva saker. Onsdag var jag på läkarsamtal, vi hade 2 föreläsningar, gruppsamtal, tid i kreativitetsrummet och motion. Jag gick långa rundan runt sjön 6,2 km på 50 min. spontan kommentar från en i personalen -ha ha, jag visste att du skulle ta tiden.
Idag torsdag har vi haft också haft 2 föreläsningar, gruppsamtal, varit på Orup och badat samt haft musikunderhållning av Carolina och Jacob Hellman. Ingen promenad idag eftersom det är underkylt regn och blåst.
Jag kommer att sammanfatta veckan när jag landat lite men den har varit så bra och jag har lärt mig så mycket under denna rehabiliteringsveckan önskar att alla cancersjuka kan få möjlighet att någongång få komma till Lydiagården för att bli hela igen. Ikväll hade jag sällskap ända till 23:00 men nu sitter jag ensam. Har så mycket att bearbeta så det tar tid innan jag blir sömnig.

Jakob Hellman - Hon Har Ett Sätt [Lyrics]

Jakob Hellman: "Vara vänner"

späckat schema

Idag har vi haft 4 olika föreläsningar, utrymme för enskilda samtal med präst och med sjukgymnast som jag använt mig av. En del tankar och funderingar som jag hittade svar på . Egentligen skulle jag på läkarbesök också idag men vi har flyttat det till imorgon. Har målat 2 olika motiv i akvarell och påbörjat makrame-armband. Dess emellan petar vi in måltiderna, med andra ord så är det fullt upp. De flesta är trötta när det är kväll, igår gick folk och nattade sig vid 9 och idag halv 10, så det är bara jag uppe nu. Sova kan man göra när man blir gammal. Imorgon är det ytterligare föreläsningar, samtalsgrupper och promenader på schemat, då kommer det också en spa-terapeut och gör behandlingar på dem som vill.

måndag 14/3 på Lydiagården

Måndagen har bestått av frukost, presentation, fika, föreläsning, lunch, gruppsamtal, fika, 3 km promenad, middag, ostbricka. Vi äter mycket och vi äter gott, supertrevlig personal är så glad att jag fått komma hit. Imorgon har vi nya trevligheter på schemat uppdatering följer.

Sitter på Lydiagården och bloggar.

Idag när jag körde de 6 milen hit till Höör, hade jag fjärilar i magen. En efter en droppade in och den här veckan är vi 11 kvinnor som ska göra ett avstamp i vår cancerresa. Har ett fint rum med stort badrum och telefon på rummet. Ikväll har vi bekantat oss med varandra skrivit en kort presentation ätit en god middag och gjort en rundvandring på huset. 9 av kvinnorna kommer från Skåne, 1 fr. Jönköping  och 1 fr. Gotland . Vi är i varierande åldrar de yngsta skulle jag tippa är runt 40 år och de äldsta är pensionärer. Vi kommer säkert att ha riktigt roligt och det verkar som om alla är öppna och trevliga.
kl 9 kommer en ssk och har ett enskilt samtal med mig, föreläsningarna i morgon startar strax efter 10.
Är stolt över mig själv som lyckades koppla upp mig på det trådlösa nätverket alldeles själv så jag kan hålla mig underrättad om livet utanför Lydiagården. Det blir nog inte så mycket datatid på dagarna, men det kan vara skönt att varva ner en stund innan man lägger sig. Jag tog inte vin till maten idag, tänk om jag går vilse det är ju inte så bra 1:a kvällen men imorgon kan det nog bli ett glas.

Träff i Torekov med cancerkärringar

Igår fm hämtade jag Lisbet i Bjärsjölagård och sen körde vi vidare mot Torekov och Solsidan. Det var bara 2:a gången vi träffades men liksom vid vårt 1:a möte i Sjöbo så snackade vi hela tiden under de 2 timmarna det tog att köra snett över Skåne. Under eftermiddagen och kvällen var vi ca 10 kvinnor från olika delar av Sverige bl.a. Mora, Borlänge (Eslöv), Stockholm, Helsingborg, Laholm och vi från vår lilla hörna som träffades för att prata och ha trevligt.
Efter en god skaldjursoppa gick dom  som ville ner till havet och letade strandfynd jag var bland dom men hittade inga skatter. Många goda skratt blandades med eftertanke, ljus och foto på de 3 tjejer som inte längre är med var iordningställt på ett litet minnesbord.
Jag har helt klart fått vänner för livet bland dessa kvinnor, när vi körde hemåt vi 22-tiden, kontaterade vi snabbt att Torekov är svårt att hitta ut ur när det är mörkt men efter diverse irrfärder så bar det hemåt. Var och lämnade av en av deltagarna i Eslöv och vidare mot Bjärsjölagård. Hemma igen vi 24, men då behövde jag en stund att varva ner efter dagens intryck så klockan var nog 2 innan jag gick till sängs.
Nu ska jag börja plocka ihop vad jag behöver ha med mig till Lydiagården, kör hemifrån kl 3 och kommer hem fredag eftermiddag. Har inte varit ute på egna äventyr så många dagar på över 20 år.

3 månader med Tamoxifen, 4 år & 9 månader kvar,- åtminstone.

Ur dagens medicin: Tamoxifen (Nolvadex) har en komplex östrogenantagonistisk- och agonistisk effekt i olika humana vävnader. Substansen är synnerligen väl studerad, och fem års adjuvant behandling vid receptorpositiv bröstcancer ger en bestående reduktion av återfall och död i bröstcancer på cirka 30 procent, samt reducerar incidensen av kontralateral bröstcancer med 50 procent.
den 13 december började jag med min Tamoxifen behandling som ska förhindra/fördröja eventuella återfall i hormonberoende cancer. Nu har det gått 3 månader och biverkningarna består väl mest i att jag blir varm och då mestadels på natten, känner oftare av frossa som flyttar sig ut i hela kroppen typ "tusen nålar" .Jag har läst om flera som haft/har rejäla besvär och slutat med medicinen pga av det, men blir det inte värre än så här så är det överkomligt. Jag skulle aldrig våga att sluta med tabletterna. Planeringen är att jag ska ta dom i 5 år, så nu är det bara 4 år & 9 mån. kvar.
Besvären i händer och fötter efter cellgifterna är mindre nu, och jag har fler bra än dåliga dagar.
Armen är som den är, kompressionstrumpan fungerar okej och handen är snart riktigt fin.
När jag är på Lydiagården ingår bl.a ett 45 minuter långt samtal med läkaren, så jag sitter och funderar och skriver ner frågor som jag känner jag behöver ha svar på. Den 1:a och största handlar om återfallrisken, jag inser ju att oddsen varit bättre för att cancern ska vara borta för alltid om det inte funnits spridning till lymfkörtlarna. Nä, nu kommer dom där mörka tankarna igen dom som har varit borta några dagar, väck med dom.
Imorgon kör Lisbet och jag till Torekov för att träffa ett gäng damer som har cancern gemensamt. Hoppas på vackert väder eftersom huset ligger nära havet och det hade varit skönt med en strandpromenad.
Blir nog inget packat innan söndag fm. hur mycket behöver man ha med sig??  Skulle behöva en packlista.

Ser fram emot Torekov och Lydiagården.

Nu har jag provat min arm/handske i några dagar, tar på den tidigt på morgonen 07:00 och försöker ha den på till 21:00. Det fungerar ganska bra. kliar när jag böjer armbågen för då blir det väldigt tätt där men annars okej. Jag har mindre ont i armen, det är guld värt, ödemet i underarmen har nog minskat lite också, skönt.
På lördag ska Lisbet och jag köra till Torekov över dagen för en träff med några andra cancerdrabbade kvinnor, en del har kronisk cancer och andra är färdigbehandlade för sin. Ibland är det skönt att vara med dom som till 100% förstår vad man menar med sin oro och sina mörka tankar, och med tankarna om framtiden och tiden efter cancern. Hoppas bara på vackert väder så det kan bli lite strandpromenader.
På söndag åker jag till Lydiagården, jag ser så fram emot vistelsen där och hoppas mina förväntningar blir infriade. Tar med datorn så får vi se om jag hinner att göra några inlägg, mobiltelefonerna fungerar tydligen dåligt där, men så ligger det ju mitt ute i ingenstans.
Nu försöker jag städa och röja lite här hemma innan det bär iväg. Packar gör jag nog på söndag morgon får bara se till att allt är tvättat.

måste erkänna att den hjälper.

Natten som gick sov jag för första natten på länge utan att ha ont i armen så strumpan gör väl effekt. Men det tar nog sin tid att vänja sig. Har tränat på rehab idag, lite cykel och övningar för mitt knä. Ikväll var jag med en väninna på en föreläsning om välbefinnande, det såldes också en del produkter som har aloe vera som bas. Trevlig kväll i trevligt sällskap.

Effektiv CSK-tur, Åkte hem utan port-a-cath men med 1 strumpa/handske, 5 BH:ar och 1 högerbröst.

Jag satt och kollade på utbudet av protes-BH:ar på internet igår eftersom dom 2 jag har börjar bli slitna.Ville ha en sport-BH nu när jag  tränar på Rehabhuset. Det lilla som finns är hutlöst dyrt, finns i stort sett inget under 500 kr - ingen rea där inte.Vet att det finns lite att välja på hos sjukgymnasterna på CSK men man måste beställa tid ringde dit och som tur var hade hon ett återbud idag kl 15. När jag åkte buss upp till CSK ringde Kerstin från Rehabhuset, hon hade ringt strumptillverkaren för att efterlysning av min strumpa och.....dom hittade ingen beställning. Miss nånstans helt klart FAN, FAN, FAN !!!!
 Så innan jag gick till min träff med "den lille dansken" tog jag en runda till Bröstmottagningen och bad dom kolla upp vad som hänt med papperna jag lämnade till läkaren ifyllda och klara för 1 månad sen den 7/2,  bara att fylla i fakturaadress och kostnadsställe...... Och dom låg kvar i min journal, men Nu är dom iväg faxade.
Gick till Kir.1 och kom in till Sören, en dansk kärlkirurg med glimten i ögat. Lite eller nja rätt mycket bedövning och 20 minuter senare var jag befriad från porten, och det gjorde inte ont trots både kniv och sax.
Efter min lilla operation hade jag 2 timmar ledigt som jag tillbringade på stan för att kolla BH:ar. resultat: Lindex - hade en sort, vit med enl. personalen alldeles för små fickor för protesen 499kr.
Sportaffärerna hade ingenting - lite märkligt när ett stort märke som börjar på Rön.....dessutom har särskilda rosabandet-BH:ar, att man inte gör dem med ficka i. Designern har missat nåt väsentligt där.
gick vidare till en underklädesbutik på stan och där fanns två sorter - 685 kr Tack!!- men nej tack.
När jag kom till sjukgymnasten på CSK för att kolla på BH- utbudet så blev jag glatt överraskad 10-12 olika modeller och priser på 250-350 kr, får väl anses som okej. Hittade 5 olika modeller som jag köpte.1495 kr fattigare, men önskar mig pengar  när jag fyller år. Har även provat en ny protes som är lite lättare än den jag provade ut i somras, tänker använda den när jag tränar badar osv. Protesen kostar ingenting man har rätt till 2/år. Så nu har jag 1 äkta hängigt vänsterbröst och 2 fina fasta högerbröst i silikon, Känn på det!! eller nä - gör inte det - inte bokstavligt.
Berättade för sjukgymnasten om missen på bröstmottagningen och för att jag skulle slippa vänta ännu längre på strumpan så togs lite mått och nu har jag fått en standardstrumpa & handske + att det är 2 st på gång som är måttsydda. Även "strumporna" är kostnadsfria-gott.
När jag skulle åka hem med surnade busschauffören till för att jag inte visste nr på zonen jag skulle till (312,tror jag)  precis som jag inte haft annat att tänka på det sista året än busszoner, sicket jävla pucko!!.
Har haft strumpan på nu i några timmar och det känns faktiskt ganska bra, så länge jag håller armen rak.

PowerPort Removal

Varning blodigt!! så här ser det ut när dom sätter in den - nu ska den bara ut.

Port-a-cath - farväl!! på måndag ska den ut,

På måndag ska jag åka till CSK, Kristianstad för att få "porten" borttagen, Den blev inopererad 1 juli 2010 och nu drygt 8 månader senare ska den tas bort, den  har använts bl.a när jag fått mina cellgifter. Den har också använts när jag var inlagd, till droppet och vid provtagningar. Men nu ska den bort och det ser jag fram emot eller..Nej.
Det känns lite sådär att kniven ska fram och att den kanske "växt" fast så saxen också behövs. Doktorn som satte in den var hårdhänt, samma doktor ska ta ut den....hoppas han är snällare nu. Ska be om riktigt mycket bedövning - annars åker jag hem igen, nej det gör jag väl inte men...

Laddar inför Wasaloppen, vilken valla ska man ha???

*Idag har jag rehabtränat och det kändes bra, Tack för det.
*Varit i Hedeberga och tittat till huset, oljan behöver fyllas på.
*Och ikväll spelade damerna sin 1:a träningsmatch för säsongen, vinst med 4-1. Gott!!
*På söndag är det Wasaloppet, gör som jag brukar - intar stolen, en termos med kaffe och genomför loppet på ren vilja, hoppas skidorna är rätt vallade så det går fort.
* Vi går mot ljusare tider, och jag är 50 bast innan månaden är slut.

Historien om Kalle, ska lyssna på honom.

Positivt tänkande 
Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga.

När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'.

Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: 'Hur lyckas du?'

Kalle svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.'

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.

Jag väljer de positiva sidorna i livet.
'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag.
'Det är det', svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.Jag funderade över vad Kalle hade sagt.

Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.

Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'

Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.

'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Kalle.
'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'.
'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag


Kalle fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något.Vad gjorde du då?', frågade jag.

Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Kalle.Hon frågade om jag var allergisk mot något.
Ja', svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.
Jag tog ett djupt andetag och ropade: 'Tyngdkraften'.

Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'.
Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.

Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga'. Matteus 6:34

Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.



Subject: När det känns för j-ligt, tänk så här.....
Jag är tacksam...... för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.
....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.
... för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
.....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
... för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.
...för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.
... för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
... för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
... för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.
... för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.
... för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig
... för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.
... för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.

Vem FAN släckte ljuset??

När jag blev sjuk såg jag  min cancerresa som ett projekt jag skulle genomföra för att när allt var klart återvända till det vanliga livet lika stark som innan.
Jag är en otålig människa och vill ha kontroll och struktur och att det ska gå på räls. Är nog lite arbetsskadad efter alla år i omsorgen,  där vi jobbar med TEACCH och tydliga  mål med start-slut på aktiviteterna.
Allt  funkade bra efter operationen och innan behandlingarna satte igång. Under cellgifts-behandlingarna är det ju normalt att må dåligt, tröttheten under den intensiva strålningen, också det var jag beredd på tycker jag. Men jag trodde fortfarande att jag skulle komma ut på andra sidan utan större defekter. Nu inser jag att jag var naiv som trodde det, man blir verkligen tilltufsad rejält och TRÖTT.  Även om cancern är borta så finns det så många efterdyningar efter cellgifterna och strålningen som man måste hantera varje dag. Som sagt är jag otålig och tycker att krafterna borde återkommit nu.

Nu vet jag att detta är en vanvettig jämnförelse men så här känner jag mig  ....man har en jäkla bra spis som går på 3-faser, den går sönder - lämnas in på reperation och när den kommer tillbaka så fungerar den bara på 1-fas.


DET ÄR SÅ FRUSTRERANDE!!!
Jag är en person som vill kunna ta i rejält, att jobba hårt fysiskt under en hel dag har inte begränsat mig innan och det är så JÄVLA frustrerande att det inte fungerar nu. Som sagt jag är otålig och det kommer kanske men jag vill att det ska fungera nu. Hade ju varit skönt att ha några dagar/veckor med energi innan jobbet kallar.
Ska ringa kuratorn imorgon och hoppas jag kan komma för samtal på måndag när jag ändå är på sjukhuset.
I morgon ska jag till Rehab igen för knäträning, och på måndag åker port-a-cathen ut.
Nu JÄVLAR ska jag måla väggarna i köket.

Familjen Influensa komplett

I helgen låg 3/4 av familjen nerbäddade i influensa, sista 1/4 pratade om superbra immunförsvar :). Det räckte till inatt, nu ligger hon också nerbäddad, stackare.
Har varit hos frissan och klippt mig, eller jämnat till frisyren eller vad det nu är. Började få tuppkam med tjockt hår uppe på toppen, resten växer inte i samma takt. Skönt att ha en duktig frisör som vet hur jag vill ha det, vi försöker "hålla ihop" håret så inte vissa delar sticker iväg och signalerar"cancerutväxt" med röda neonbokstäver. Vet inte var det slutar med frisyrer och så, får se på resans gång.
 Mina ögonbryn har kommit sig jättemycket för 5v fanns det bara enstaka strå kvar efter cellgifterna. Nu är dom nyplockade och färgade. Ögonfransarna fanns där bara igen en dag.
Skalligheten i sig gör ju att man ser annorlunda ut, när ögonbryn och ögonfransar försvinner ser man annorlunda & sjuk ut. That´s life.
Kajsa ska följa med mig till Kivik på tårtkalas, mums.

Sjuk och efterlevande försäkring

Kolla upp om ni har nån sjuk och efterlevandeförsäkring via er fackförening. Jag tillhör kommunal men de flesta finns med på listan, Jag fick ut ersättning för "vissa diagnoser"  XXXXX i ett engångsbelopp och det finns en del som ersätter vid arbetsoförmåga, där finns det karenstid. Folksam 0771-960960. Dom kan kollar snabbt om du har försäkringen, ditt personnummer räcker.


Dessa diagnoser kan omfattas av försäkringen:
Malign cancer (exklusive vissa hudtumörer och sekundära tumörer)
Vissa godartade tumörer i hjärna och ryggmärg
Insulinkrävande diabetes (endast typ 1)
Atrofier i centrala nervsystemet (till exempel ALS)
Parkinsons sjukdom
Myelinförstörande sjukdom i centrala nervsystemet (t ex MS)
Muskelsjukdomar (neurologiska sjukdomar)
Förlamning av arm eller ben på grund av olycksfallsskada
Total synnedsättning (blind på båda ögonen)
Total hörselnedsättning (döv på båda öronen)
Akut hjärtinfarkt
Stroke
Aortaaneurysm (aortabråck)
Upphörande av leverfunktion (ej alkoholrelaterad)
Upphörande av njurfunktion (kronisk njursvikt)
Förlust av arm eller ben (amputationer)

Tankar om livet och döden.

Hade svårt att somna igår låg och tänkte på Lisa och alla fina stunder jag haft med henne. Mammas tös!!
Våra 3 andra Golden: Chessy, Bettan & Bianca var också så fina personligheter saknar naturligtvis dom med.
Jag tänkte på min pappa som gick bort 2002,jag har på nåt vis kontakt med honom, han tycker inte om att jag ligger sömnlös och tänker på honom eftersom jag behöver tiden till sömn. Han tycker att jag ska tänka på de som gått vidare på dagtid. När jag ligger sömnlös ska jag tänka på dom som lever och vad som varit positivt för dom under dagen. För då är det lättare att somna. Detta har han vid flera tillfällen gjort väldigt klart för mig. Han var en mycket klok man min pappa. Känns bra att ha en vägvisare.
Jag var inne och hämtade Livsarkivet för ett tag sen, ska fylla i det så att  mina nära och kära vet, sen blir det ju deras beslut om det blir aktuellt. Det är tunga grejer så jag får nog ta det bitvis men jag tycker samtidigt det är viktigt att man skriver ner speciellt om man som jag haft cancern på besök, Kommer den på besök igen vet jag inte om kraften finns att ta tag i besluten. Nu blev det lite deppigt men så är livet.
Men imorgon är en annan dag, eller var det inte så Krister Björkman sjöng en gång i tiden??  Då ska jag på födelsedagsfika på Musteriet, Caroline fyller år. Älskar kakor!!

Ställer in rehabhuset idag, jäkla hosta.

Idag rinner snoken konstant så det fanns inget val, rehabträningen idag fick ställas in. Har inte orkat ta tag i nånting idag mer än lite tvätt.