Ibland är det bra att vara envis och "egen" som vi säger i Skåne. När jag vägde mig i tisdags visade vågen på 8,1 kg mindre än i julas. Det känns SÅ BRA!!. Har reviderat mitt mål och siktar på -12kg till påsk och -20kg till midsommar.
Frukosten består oftast av havregröt m. färsk frukt.
Lunchen 2 knäckisar med ägg + frukt och grönt (inget mjukt bröd)
Middagen är det resten av familjen äter, fast mindre portioner.
Dricker mineralvatten och vanligt kranvatten.
Det är inte lätt, men inte heller speciellt svårt bara man bestämt sig.
Min personliga uppfattning om "fetmaoperationer" - njä, men det är ju i "ropet" nu men jag tror att många (inte alla) hade klarat att att gå ner i vikt utan operation. Med rätt inställning så går det, det är jag övertygad om.
Viktnedgången har helt klart haft inverkan på lymfödemet som är lite mindre i bröstkorgsregionen. Det gör att jag blir än mer taggad att fortsätta kämpa på.
Och det är faktiskt så att efter 6 månader med cancerbesked, operation, cellgift och strålning så är detta en "piss i Missisippi".
Jag behöver det här positiva att fokusera på eftersom jag trots att jag inte är synsk har en dålig magkänsla för 2013. Ingen blir ju gladare än jag om magkänslan har fel när året är slut.
Nästa vecka ska jag till Kiviks Musteri och hjälpa till med beskärningen i sortiment och kultur-odlingen. Längtar!!!
torsdag 28 februari 2013
lördag 23 februari 2013
FUCK YOU HERR CANCER!! FUCK YOU !!
En av mina bröstsystrar kommer att förlora kampen mot Herr C. När vet hon inte, men hon har fått besked att det kommer att bli så. En make och 3 tonårsbarn kommer att förlora något av det käraste dom har.
Jag har så mycket mer att skriva, men finner inga ord...............
Malin som skriver bloggen "Gladilivet" blev sjuk ungefär samtidigt med mig. Vi hade olika typer av bröstcancer. Jag en ER+/Pgr+ och hon en HER-2 +. Hon fick liksom jag lymfödem och stöttade mig otroligt mycket under våren -11. Vi har följt varandras bloggar, och peppat varandra när det mörka cancermolnet tornat upp sig på vår himlen. Men nu....varför kan inte himlen alltid vara blå?+
Jag har så mycket mer att skriva, men finner inga ord...............
Malin som skriver bloggen "Gladilivet" blev sjuk ungefär samtidigt med mig. Vi hade olika typer av bröstcancer. Jag en ER+/Pgr+ och hon en HER-2 +. Hon fick liksom jag lymfödem och stöttade mig otroligt mycket under våren -11. Vi har följt varandras bloggar, och peppat varandra när det mörka cancermolnet tornat upp sig på vår himlen. Men nu....varför kan inte himlen alltid vara blå?+
torsdag 21 februari 2013
Stötta Lydiagården!!! Köp Vykort 50 kr eller Plansch 100 kr
Stötta
Lydiagården!!!
Köp Vykort
50 kr eller Plansch 100 kr
Akvarell målad av Cecilia Smith speciellt till Lydiagården.
Önskar någon köpa vykort A5 el plansch 30x40 cm är detta möjligt. 50 kr för
vykort och 100 kr för plansch. Sätt in pengarna på gåvokonto PG 36 89 66-8 så
skickar vi hem kort/plansch.Glöm inte skriva namn och adress på din betalning till Lydiagården. På bilden finns bl a huskatten Baily avbildad och i
kvinnans kropp finns ljusträdet vid receptionen(bekant för er som varit här). Gör en beställning tillsammans på din arbetsplats/ förening
eller liknande.
Mitt jubel över viktnedgången har kommit av sig. Har inte gått ner något den senaste veckan. Jag håller fortfarande mig till 12-1400 kal/dag och ostmackor , godis & läsk är inte längre i min meny. Men jag inbillar mig att det går trappstegsvis, så bara jag inte ger upp för suget så kommer det att ordna sig.
Nu har näsan börjat rinna och halsen känns sådär, det är väl dags för den årliga förkylningen kan jag tänka.
Maken har diabetes typ 2, han har klarat sig bra på tabletter i flera år men nu måste han börja med insulinsprutor. De närmaste veckorna är det täta kontroller för att ställa in rätt dos.
Igår var jag på medlemsmöte i BCF Victoria, vi hade en föreläsning om ärftlig bröstcancer - intressant.
fredag 15 februari 2013
Snart e de vår, de har jag bestämt. :-)
Hälen känns faktiskt okej nu, hoppas det håller i sig. Men nu har jag lite ont i vaden, - är det inte det ena så är det de andra sa flickan som fick näsblod. Men det går väl över, hoppas jag.
Igår var jag och tränade på Rehabhuset, hade bara käkat en banan innan så jag blev lite yr en stund. Jag köpte ett äpple och sen kändes det bättre igen.
Jag mår oförskämt bra nu, visst poppar de mörka tankarna upp lite varje dag det är ju inte så konstigt.
Men det här att ändra riktning och byta fokus hjälper mig mycket. Jag känner mig gladare och mer tillfreds än på länge.
Håller mig på 12-1400 kalorier /dag, tycker det funkar bra. Av någon konstig anledning har jag slutat bita på naglarna också, märkligt vet inte varför. Nu har Tessi gjort dom fina till mig :-)
Nu hoppas jag att jag är i mål med -12 kilo till påsk och tänker redan på nästa mål ytterligare 8 kg innan midsommar. Då har jag bantat lika länge som jag gick på cellgifter 20 v, klart jag klarar det.
Då är det dags att byta från Tamoxifen till Letrozol också.
Har varit i Kivik och planerat uppstarten för våren, om 1 månad är jag igång där igen. JIPPIEA!!!
Såvida vi inte får mer snöhelvete.
Båda töserna jobbar på och tjänar sina egna pengar. Skönt för Tessi att hon snabbt kom in i "rullorna" med jobb och så.
Igår var jag och tränade på Rehabhuset, hade bara käkat en banan innan så jag blev lite yr en stund. Jag köpte ett äpple och sen kändes det bättre igen.
Jag mår oförskämt bra nu, visst poppar de mörka tankarna upp lite varje dag det är ju inte så konstigt.
Men det här att ändra riktning och byta fokus hjälper mig mycket. Jag känner mig gladare och mer tillfreds än på länge.
Håller mig på 12-1400 kalorier /dag, tycker det funkar bra. Av någon konstig anledning har jag slutat bita på naglarna också, märkligt vet inte varför. Nu har Tessi gjort dom fina till mig :-)
Nu hoppas jag att jag är i mål med -12 kilo till påsk och tänker redan på nästa mål ytterligare 8 kg innan midsommar. Då har jag bantat lika länge som jag gick på cellgifter 20 v, klart jag klarar det.
Då är det dags att byta från Tamoxifen till Letrozol också.
Har varit i Kivik och planerat uppstarten för våren, om 1 månad är jag igång där igen. JIPPIEA!!!
Såvida vi inte får mer snöhelvete.
Båda töserna jobbar på och tjänar sina egna pengar. Skönt för Tessi att hon snabbt kom in i "rullorna" med jobb och så.
tisdag 12 februari 2013
Vintervitt!! - inga promenader utomhus!!
sen den 17 januari håller jag igen på läsk, godis och ostmackor. När jag vägde mig härom dagen hade 6 kg försvunnit sen i julas.
Jag är sjukt fokuserad på att klara mitt mål -12 kilo innan midsommar och jag tror jag fixar det. Ska kanske höja ribban till -20 kilo innan midsommar :-) .
Det har inte blivit så mycket motion som det borde men i torsdags var jag i Lund på SUS och fick hälen skleroserad. Hade 5 stora kärl som växte in i hälsenan, man ska inte ha några alls. Fick 5 -6 injektioner som gjorde lite ont, men bara lite mer ont än akupunktur. Nu är det vila i ca 1 vecka som gäller, sen ska jag kunna börja promenera igen.Tar gå-bandet på Rehabhuset samtidigt som jag tränar resten av kroppen. Eventuellt behöver jag göra om behandlingen 3-4 gånger med några månaders intervall.
I natt har det snöat, och vi har ett snötäcke på 25-30 cm, men när det är borta blir det landsvägspromenader också.
tisdag 5 februari 2013
Länkar till tidningsartiklar, upphandlingskandalen i Region Skåne
2 000 patienter kan ha behov av eftervård
Ungefär 8 000 skåningar får varje år besked om att de har drabbats av cancer. Det finns en norsk studie som visar att cirka 25 procent av patienterna behöver rehabilitering på internat efteråt. I så fall handlar det om cirka 2000 patienter om året i Skåne.
Regionen har handlat upp 260 platser på Spenshults sjukhus. Cirka 100 patienter använde sig av avtalet förra året.
126 patienter valde Lydiagården, trots att stiftelsen saknar avtal med regionen. De fick ekonomiskt stöd av en fond. Därmed sparade regionen 2,1 miljoner kronor på cancerrehabilitering under 2012.
Artiklar i Sydsvenskan med flera tidningar som rör upphandlingsskandalen av cancerrehabilitering i Region Skåne:
http://www.sydsvenskan.se/skane/vem-ar-vem-av-aktorerna/
http://www.sydsvenskan.se/malmo/lobbyist-tackade-for-miljonerna/
http://www.sydsvenskan.se/sverige/inga-lagar-styr/
Lydiagården:http://www.sydsvenskan.se/skane/kansla-av-att-nagot-var-fel/
http://www.sydsvenskan.se/sverige/samtals--grupper-ger-friskare-patienter/
http://www.sydsvenskan.se/sverige/hoppet-halls-uppe-pa-lydiagarden/
mail adress: lydiagarden@lydiagarden.se
Carl Sonesson (M): ordförande i arvodesberedningen
Under regionstyrelsen finns arvodesberedningens som bereder ärenden om tolkning och tillämpning av Region Skånes bestämmelser om arvoden och andra ekonomiska förmåner till förtroendevalda
http://www.sydsvenskan.se/skane/m-topp-jobbade-for-vardbolag/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regionpolitiker-var-bolagsradgivare_7879540.svd
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/politiker-jobbade-at-vardbolag/
http://www.sydsvenskan.se/skane/jag-har-aldrig-salt-nagot/
mail adress: carl.sonesson@moderat.se
Liliana Lindström (M): ordförande i upphandlingstrategiutskottet
Utskottet ska följa den generella utvecklingen inom upphandlingsområdet och göra regionstyrelsen uppmärksam på nyheter och förändringar som är av vikt eller kan vara till gagn för Region Skånes upphandlingsverksamhet. Utskottet ska arbeta med och utveckla regionövergripande och strategiska upphandlingspolicyer bland annat genom att kontinuerligt följa upp Region Skånes egen upphandlingsprocess.
Upphandlingsstrategiutskottet bereder även enskilda upphandlingsärenden utifrån den av regionstyrelsen fastställda upphandlingsplanen. Detta kan handla om upphandlingar av privata vårdtjänster (vård som finansieras av, men inte utförs av, Region Skåne).
http://www.sydsvenskan.se/skane/jag-tycker-att-det-ar-trams/mail adress: liliana.lindstrom@skane.se
Carl Johan Sonesson (M): ordförande i hälso och Sjukvårdsnämnden
http://www.sydsvenskan.se/sverige/politiker-vill-lata-patienten-valja/
mailadress: carljohan.sonesson@skane.se
Anders Åkesson (MP): 1:e vice ordförande Hälso och Sjukvårdsnämnden
mail adress: anders.akesson@mp.se
Henrik Fritzon (S): 2:e vice ordförande i Hälso och sjukvårdsnämnden
Mail adress: henrik.fritzon@skane.se
Länkar till Hälso och sjukvårdsnämnden
http://www.skane.se/sv/Demokrati/Politisk_organisation/Halso-__sjukvardsnamnden/
http://www.skane.se/sv/Demokrati/Politisk_organisation/Halso-__sjukvardsnamnden/Etiska-radet/
http://www.skane.se/sv/Demokrati/Politisk_organisation/Halso-__sjukvardsnamnden/
fredag 1 februari 2013
korrupta politiker i Region Skåne!!!
Nu äntligen tar M-politikerna Swanstein och Hammar av munkavlen och berättar hur det gick till när Lydiagården förlorade upphandlingen . Läs Sydsvenskans artikel, har försökt sen i somras att förmå uppdrag granskning nysta i detta. I morgon dagens sydsvenska kommer Lydiagården att berätta om konsekvenserna av regionens tjyv och rackarspel.
Nån som känner nån riking?? Eller som äger nåt företag som kan sponsra verksamheten??
Nån som känner nån riking?? Eller som äger nåt företag som kan sponsra verksamheten??
torsdag 31 januari 2013
Jag ska fan fixa det innan midsommar!!!
Nu har jag anmält mig till Viktklubb.se . Där kan jag lägga in vad jag äter, hur jag tränar och bli peppad av andra som också vill bli av med några kilo. Det kostar en slant / månad men jag använde mig av sajten förra gången jag bantade (2008) för 12 kilo sedan och är nöjd med deras upplägg.
Har som mål att klara av viktminskningen (12 kg) innan midsommar. Sen tar jag gärna 7-8 kilo till.
Detta blir som en piss i Missisippi om jag jämför med cellgifterna, överlevde jag de 20 veckorna hösten 2010 så ska jag göra det nu med.
Jag känner mig riktigt taggad för det här, detta blir bra!!!
Nu kör vi !!!! - neråt!!!!
Skönt att ha ett mål att fokusera på, det behöver jag.
Har som mål att klara av viktminskningen (12 kg) innan midsommar. Sen tar jag gärna 7-8 kilo till.
Detta blir som en piss i Missisippi om jag jämför med cellgifterna, överlevde jag de 20 veckorna hösten 2010 så ska jag göra det nu med.
Jag känner mig riktigt taggad för det här, detta blir bra!!!
Nu kör vi !!!! - neråt!!!!
Skönt att ha ett mål att fokusera på, det behöver jag.
måndag 28 januari 2013
Det går framåt - neråt.
Jodå det går fram och neråt. Inga ostmackor inget godis och ingen läsk. Det är inte lätt men jag är ganska envis av naturen. I lördag fick jag ett sjukt sockersug, höll på att klättra på väggarna men det klingade av igen efter en ½ knäckeskiva. Blir havregrynsgröt och frukt istället. Äter den mat resten av familjen äter, bara lite mindre. I fredags köpte vi pizza, och hela lördagen bullrade det runt i min mage så jag vet inte om det var värt det. I morse vägde jag 2½ kg mindre än i julas, det ger inspiration att fortsätta.
Tränade 2 dagar förra veckan, ska försöka få till det 2 dagar denna veckan också.
I lördags hade styrelse och kontaktpersoner i Bcf Victoria. en utbildningsdag på Lydiagården.
Maud Svensson, verksamhetschef och onkolog hade föreläsningar om "Kriser och krisers förlopp" , "Cancerrehabilitering" och "möta människor i kris". Det var en mycket givande lördag.
Therese är hemma i Sverige igen, hon hade hemlängtan och ytterligare 6 månader hade inte fungerat varken för henne eller familjen hon var hos. Nu är det jobbsökande som gäller för hennes del.
Trine ska på MR av sitt knä, vi åker in till Malmö senare idag hoppas dom hittar vad som är galet.
Tränade 2 dagar förra veckan, ska försöka få till det 2 dagar denna veckan också.
I lördags hade styrelse och kontaktpersoner i Bcf Victoria. en utbildningsdag på Lydiagården.
Maud Svensson, verksamhetschef och onkolog hade föreläsningar om "Kriser och krisers förlopp" , "Cancerrehabilitering" och "möta människor i kris". Det var en mycket givande lördag.
Therese är hemma i Sverige igen, hon hade hemlängtan och ytterligare 6 månader hade inte fungerat varken för henne eller familjen hon var hos. Nu är det jobbsökande som gäller för hennes del.
Trine ska på MR av sitt knä, vi åker in till Malmö senare idag hoppas dom hittar vad som är galet.
Jag känner mig pigg och glad!!
söndag 20 januari 2013
Jag är en canceröverlevare!! Jag fyller 2 år idag!! Jag har en ny målbild!!!
"Dagarna man minns"!!! Visst är det en slogan i något reklamsammanhang??
Idag är det 2 år sedan jag fick min sista strålning och den "mer aktiva" delen av min cancerbehandling avslutades, och tablettbehandlingen började. Tabletterna ska jag ta i 5 år med swift efter 2 1/2, Har sådeles 3 år kvar innan jag kan stoppa allt långt ner i mitt livs ryggsäck. Det är ett bagage jag hoppas slippa packa upp igen.
Jag är många erfarenheter rikare, ärrad både i kropp& själ. Har träffat många människor jag aldrig träffat om jag inte tvingats ut på denna ofrivilliga resa. Många av dem kommer att vara mina vänner för livet, en del är medresenärer andra är "reseledare" som lotsat in oss resande på rätt väg. Men ALLA har en speciell plats i mitt hjärta.
Vissa delar av resan var fulla av smärta, andra av tårar men också en del glädje och skratt. När jag "reste" hade jag inget annat val än att "gå på tåget" med ALLT det innebar/innebär, idag har jag svårt att förstå att jag orkade. Kan bli sorgsen av bara tanken. Om jag ska vara ärlig är det inte alla dagar jag orkar nu heller,biverkningar av pågående behandling och efterverkningarna av avslutade behandlingar, vissa som ex. lymfödemet blir jag aldrig kvitt.
Återfall är jag naturligtvis liksom alla andra som rest i Cancerland rädd för men det är inget jag själv kan påverka, kommer det så kommer det. Behöver påminnas om det ibland annars är det lätt att falla ner i negativt tänkande, ännu lätttare att göra det när jag känner mig som en michelingubbe pga av all vätska jag samlar på mig och värken i armen gör mig sömnlös.
Därför behöver jag en ny MÅLBILD som jag kan lägga fokus på med start idag, vill minnas "minnesdagarna" med positiva tankar.
bild:1 är tagen 2009, då tränade jag på rehabhuset 2-3 dagar i veckan, gick hem från jobbet 6.2 km flera dagar i veckan. Vägde 10 kg mindre idag. Dit vill jag igen!!
bild:2 såg jag på MAX i Jönköping i höstas - så sant
.
bild:3 togs i julhelgen -10.
bild:4 i julhelgen -12 + 10 kg.
Jag vill fokusera på att under våren gå ner 10 kg, jag klarar det om jag håller mig ifrån godis, läsk ock ostmackor. Så varje gång jag faller tillbaka ska jag försöka rikta in mitt fokus igen.
JAG SKA FÖRSÖKA, ett steg i taget!!!
torsdag 17 januari 2013
Sätter upp nya mål
Härom natten när jag jobbade hade jag svårt att somna, låg och läste bipacksedeln till FURIX-tabl. intressant?? Nja men jag hittade något jag inte hade koll på. Jag älskar lakris, och lakris minskar effekten av Furix. Inte konstigt att jag samlat på mig vätska, för jag har käkat mycket lakris på sistone.
Nu är det lakrisförbud, svårt men nödvändigt.
Jag var i Ystad igår på en träff med "Gladorna", dom är numera med i BCF Victoria och kommer att kunna ta del av vårt program.
Idag har jag varit och fått manuell lymfmassage och blivit tejpad med kinesotejp och det känns redan bättre. När kroppen mår bättre så gör knoppen också det. Och nu ska jag försöka vara snäll till mig själv.
* Ska försöka komma igång med träningen på Rehabhuset, tillsammans med Trine när hon tränar sitt knä
* Äta mer gröt och mindre mackor
* Mer frukt & mindre godis
* Promenera mer, kanske t o m på "gåbandet" som vi stuvat undan
* dricka mer vatten mindre läsk
Det är min ambition att hålla på fram till sommaren men jag kommer säker att falla tillbaka på gammalt beteende lite då o då.
Nu är det lakrisförbud, svårt men nödvändigt.
Jag var i Ystad igår på en träff med "Gladorna", dom är numera med i BCF Victoria och kommer att kunna ta del av vårt program.
Idag har jag varit och fått manuell lymfmassage och blivit tejpad med kinesotejp och det känns redan bättre. När kroppen mår bättre så gör knoppen också det. Och nu ska jag försöka vara snäll till mig själv.
* Ska försöka komma igång med träningen på Rehabhuset, tillsammans med Trine när hon tränar sitt knä
* Äta mer gröt och mindre mackor
* Mer frukt & mindre godis
* Promenera mer, kanske t o m på "gåbandet" som vi stuvat undan
* dricka mer vatten mindre läsk
Det är min ambition att hålla på fram till sommaren men jag kommer säker att falla tillbaka på gammalt beteende lite då o då.
Detta några av många kommentarer som ska undvikas. *Man kan dö i en bilolycka också! *Man kan leva länge med detta, men …… *Du lever ju! En kommentar som många känner igen efter avslutad behandling.
Tack själva!
Det är svårt det där med rehabilitering. Lika svårt som alla dessa känslor man fylls med när man har cancer i kroppen. Ibland vill man ha mycket hjälp och ibland vill man vara osynlig, Men att känna att man är omhändertagen är alltid viktigt!
För det är svårt att ta hand om sin sjukdom själv. Man saknar så klart onkologi, kirurgi och medicinkunskaper för att kunna fixa sig själv! Vi med cancer träffar en hel del människor och gör en hel del undersökningar, provtagningar, mm inom sjukvården. Faktiskt är det så att bemötandet inte alltid varit varken snällt eller proffsig Det är därför vi verkligen har tömt ut våra upplevelser och sagt våra önskningar i gruppen. Inte för att sitta som ”surkärringar” utan för att det är just nu i den gruppen vi har haft chans att berätta om sådant som som vi hoppas går att förbättra, saker vi tycker varit viktiga och saknat!
Vi har tänks som så att det räcker att en av oss fått den där onödiga smällen, fler skall inte behöva få ta samma grej igen.
Vi har så klart också lyft fram bra saker, bra bemötande och bra upplevelser men det har varit viktigt att lyfta fram det som behöver bli bättre! Våra upplevelser tillsammans har kunnat belysa områden som vi faktiskt tror och hoppas blir bättre för andra. Det har kostat en del tårar men också belönats med nya vänner.
Det är svårt det där med rehabilitering. Lika svårt som alla dessa känslor man fylls med när man har cancer i kroppen. Ibland vill man ha mycket hjälp och ibland vill man vara osynlig, Men att känna att man är omhändertagen är alltid viktigt!
För det är svårt att ta hand om sin sjukdom själv. Man saknar så klart onkologi, kirurgi och medicinkunskaper för att kunna fixa sig själv! Vi med cancer träffar en hel del människor och gör en hel del undersökningar, provtagningar, mm inom sjukvården. Faktiskt är det så att bemötandet inte alltid varit varken snällt eller proffsig Det är därför vi verkligen har tömt ut våra upplevelser och sagt våra önskningar i gruppen. Inte för att sitta som ”surkärringar” utan för att det är just nu i den gruppen vi har haft chans att berätta om sådant som som vi hoppas går att förbättra, saker vi tycker varit viktiga och saknat!
Vi har tänks som så att det räcker att en av oss fått den där onödiga smällen, fler skall inte behöva få ta samma grej igen.
Vi har så klart också lyft fram bra saker, bra bemötande och bra upplevelser men det har varit viktigt att lyfta fram det som behöver bli bättre! Våra upplevelser tillsammans har kunnat belysa områden som vi faktiskt tror och hoppas blir bättre för andra. Det har kostat en del tårar men också belönats med nya vänner.
Du kommer förhoppningsvis aldrig att behöver vandra upp för till sjukhuset för att pumpa kroppen full av gift om och om igen. Du behöver förhoppningsvis aldrig sitta i en stol framför din läkare för att få veta om du fortfarande är med i statistiken för överlevande och behandlingsbar. Du behöver förhoppningsvis aldrig bli kränkt, sårad eller arg på beslut och bestämmelser och nedläggningshot som du måste förhålla dig till. Du behöver förhoppningsvis aldrig rullar ihop dig på natten och försöker omfamna dig själv för tröst och trygghet när allt känns jobbigt. Jag hoppas verkligen att du ALDRIG behöver vandra tillsammans med dina barn, familj, nära och kära i cancerns sjuka värld.
Men om, så hoppas jag att vår ”lilla” insats faktiskt ändå har gjort att du får det lite lättare och lite bättre på din väg. Att just din cancerrehabiliteringen funkar från början till slut utan en massa onödigt och tråkiga upplevelser. Det räcker att du har cancer, så att säga. Även om min önskan är omöjlig så är den inte ovanlig. Jag längtar så förbannat mycket efter mitt gamla normala liv. Det som var innan cancern så att säga. Tänk att få ha ”normala” bekymmer och ”normala” känslor. Eller en ”normal” kropp som funkar som den skall.
Tyvärr finns ingen rehabilitering i världen som kan hjälpa när man liksom vill byta ut detta skitliv till sitt gamla liv. Lite för mycket begärt och en jäkligt omöjlig uppgift. Det fattar ju jag också. Det jag har lärt mig är att när livet får stryk och allt förändras. När tankar byts ut, kroppen förändras och något alltid jagar dig i din egen kropp, i det som faktiskt är du. Det allra heligaste och tryggaste du! När dagar blir till månader och månader blir till år. Då har jag lärt mig att jag kan gå vilse i mig själv och faktiskt glömma meningen med livet. Det är lätt att glömma allt det fina, allt det lyckliga och underbara, när man mår dåligt. Man får liksom börja om att lära känna sig själv och ibland också ha svårt att försöka tycka om och hålla sig till det som blivit.
Så ni förstår nog hur viktigt den kan vara med en stark och bra rehabilitering och en trygg och bra rehabiliterings plan. Redan från första stund man blir diagnostiserad med cancer skall man få stöttning, hjälp och information. Få en vårdplan, för man behöver den tryggheten och vägledningen. Behöver veta att de finns människor runt en i sjukvården som ha full koll och fokus på att hjälpa en att överleva och att hjälpa en att må så bra man kan, att liksom försöka hindra en att gå vilse i sitt eget liv!
För när det blir mycket och jobbiga tankar kommer så kan man må väldigt, väldigt dåligt.
Det är då när katten ligger på sin mjuka dyna i fönstret och lugnt tittar på fåglarna. Det är då, när jag känner att jag inte kan andas som jag lägger mitt huvud mot hennes kropp och lyssnar på hennes tunga trygga andetag. Jag försöker följa andhämtningen, försöker blockera mina tankar och fokusera på fåglarna som hoppar runt på marken och äter brödsmulor. Andas, du kan andas. Det är då jag tänker, vad fan håller du ut för? Vad har du för framtid, borde du inte bara ge upp!?
Men livet är kärt, vänner finns där, familjen betyder allt så man kämpar på, år ut och år in. Någonstans finns ljuset, hoppet och tron att kanske kommer något som kan bota, något som kan hjälpa mig att besegra det som gör mig så illa.
Hoppet och de runt omkring blandat med cellgifter, strålning, operation och omvårdnad den kombinationen tillsammans med tryggheten att NI vet vem jag är och vad jag behöver. Det håller mig vid liv! Klart jag är tacksam mitt i ledsamheten och sorgen.
Men om, så hoppas jag att vår ”lilla” insats faktiskt ändå har gjort att du får det lite lättare och lite bättre på din väg. Att just din cancerrehabiliteringen funkar från början till slut utan en massa onödigt och tråkiga upplevelser. Det räcker att du har cancer, så att säga. Även om min önskan är omöjlig så är den inte ovanlig. Jag längtar så förbannat mycket efter mitt gamla normala liv. Det som var innan cancern så att säga. Tänk att få ha ”normala” bekymmer och ”normala” känslor. Eller en ”normal” kropp som funkar som den skall.
Tyvärr finns ingen rehabilitering i världen som kan hjälpa när man liksom vill byta ut detta skitliv till sitt gamla liv. Lite för mycket begärt och en jäkligt omöjlig uppgift. Det fattar ju jag också. Det jag har lärt mig är att när livet får stryk och allt förändras. När tankar byts ut, kroppen förändras och något alltid jagar dig i din egen kropp, i det som faktiskt är du. Det allra heligaste och tryggaste du! När dagar blir till månader och månader blir till år. Då har jag lärt mig att jag kan gå vilse i mig själv och faktiskt glömma meningen med livet. Det är lätt att glömma allt det fina, allt det lyckliga och underbara, när man mår dåligt. Man får liksom börja om att lära känna sig själv och ibland också ha svårt att försöka tycka om och hålla sig till det som blivit.
Så ni förstår nog hur viktigt den kan vara med en stark och bra rehabilitering och en trygg och bra rehabiliterings plan. Redan från första stund man blir diagnostiserad med cancer skall man få stöttning, hjälp och information. Få en vårdplan, för man behöver den tryggheten och vägledningen. Behöver veta att de finns människor runt en i sjukvården som ha full koll och fokus på att hjälpa en att överleva och att hjälpa en att må så bra man kan, att liksom försöka hindra en att gå vilse i sitt eget liv!
För när det blir mycket och jobbiga tankar kommer så kan man må väldigt, väldigt dåligt.
Det är då när katten ligger på sin mjuka dyna i fönstret och lugnt tittar på fåglarna. Det är då, när jag känner att jag inte kan andas som jag lägger mitt huvud mot hennes kropp och lyssnar på hennes tunga trygga andetag. Jag försöker följa andhämtningen, försöker blockera mina tankar och fokusera på fåglarna som hoppar runt på marken och äter brödsmulor. Andas, du kan andas. Det är då jag tänker, vad fan håller du ut för? Vad har du för framtid, borde du inte bara ge upp!?
Men livet är kärt, vänner finns där, familjen betyder allt så man kämpar på, år ut och år in. Någonstans finns ljuset, hoppet och tron att kanske kommer något som kan bota, något som kan hjälpa mig att besegra det som gör mig så illa.
Hoppet och de runt omkring blandat med cellgifter, strålning, operation och omvårdnad den kombinationen tillsammans med tryggheten att NI vet vem jag är och vad jag behöver. Det håller mig vid liv! Klart jag är tacksam mitt i ledsamheten och sorgen.
Nu måste cancer rehabiliteringsgruppen fortsätta sitt viktiga arbete och nu är det upp till politiker och sjukhusledning att ge er tid och pengar så att ni kan fortsätta och byggas upp till något riktigt bra!
Något som fungerar och finns ute på alla avdelningar och möter alla vilsna cancerdrabbade, helst igår!
Önskar er lycka till<3 br="br">Till dig som skall vägen vandra önskar jag så himla mycket men viktigast GE INTE UPP!<3 br="br">En önskedröm:
I hope cancer gets cancer…..Then DIE!
Kram Anette
Något som fungerar och finns ute på alla avdelningar och möter alla vilsna cancerdrabbade, helst igår!
Önskar er lycka till<3 br="br">Till dig som skall vägen vandra önskar jag så himla mycket men viktigast GE INTE UPP!<3 br="br">En önskedröm:
I hope cancer gets cancer…..Then DIE!
Kram Anette
lördag 12 januari 2013
längtar efter ljuset
I morgon återvänder Tessi till Weybridge, andra halvan av året i England startar. Vi har haft några mysiga veckor med henne hemma. I morgon följer jag henne till Kastrup
Är inne i en negativ spiral med mycket värk, dålig sömn med påföljande trötthet och jag har svårt att vara riktigt glad. Är livrädd för vad 2013 kan ha med sig. Har fortfarande svårt att tänka & drömma längre fram än ½ år. Det sänker livskvalite´n och jag kämpar för att vända trenden.
Vi fick innan jul reda på att assistansen i kommunen troligen ska ut på entrepenad, de beskedet känns inte heller så kul. Visst kan man protestera, men frågan är om nån annan kommer att ta tag i det.
Jag försöker fylla kalendern med positiva saker och ser fram emot att dagarna sakta men säkert blir längre.
Är inne i en negativ spiral med mycket värk, dålig sömn med påföljande trötthet och jag har svårt att vara riktigt glad. Är livrädd för vad 2013 kan ha med sig. Har fortfarande svårt att tänka & drömma längre fram än ½ år. Det sänker livskvalite´n och jag kämpar för att vända trenden.
Vi fick innan jul reda på att assistansen i kommunen troligen ska ut på entrepenad, de beskedet känns inte heller så kul. Visst kan man protestera, men frågan är om nån annan kommer att ta tag i det.
Jag försöker fylla kalendern med positiva saker och ser fram emot att dagarna sakta men säkert blir längre.
onsdag 9 januari 2013
Planering av våren...
Då är kalendern inte längre så tom, vi planerade vårens BCF-program igår. Styrelsemöten, Unga kvinnor-träffar och medlemsmöten. Det är några föreläsningar också planerade men där är datumen lite flytande beroende på när föreläsarna kan. Ska försöka vara med på några "gladornas" träffar men vi får se hur tiden räcker till.
I natt har jag sovit som en kratta, inget alls innan kl halv 4. Har ont av lymfödemet och hittar ingen bekväm sovställning. Så nu har jag beställt tid för manuell lymfmassage i nästa vecka. Det är lätt att bli på dåligt humör av för lite sömn.
Lydiagården har i dagarna får klart med vårdavtal med Landstinget i Jönköping, Grattis Jönköping!!
Det ser ljusare ut nu och patienterna har redan börjat höra av sig.
I natt har jag sovit som en kratta, inget alls innan kl halv 4. Har ont av lymfödemet och hittar ingen bekväm sovställning. Så nu har jag beställt tid för manuell lymfmassage i nästa vecka. Det är lätt att bli på dåligt humör av för lite sömn.
Lydiagården har i dagarna får klart med vårdavtal med Landstinget i Jönköping, Grattis Jönköping!!
Det ser ljusare ut nu och patienterna har redan börjat höra av sig.
måndag 7 januari 2013
skönt när måndag är måndag och inte onsdag.... :-)
Nu tycker jag mitt skoskav kan läka för nu vill jag ut och promenera. Upptäckte idag att jag har blåsor x 3 på högra hälen. Får väl fixa compede imorgon och sätt på som ett extra skinnlager, har använt salvekompress på nätterna för att det inte ska torka ut och spricka för det gör så jäkla ont. Det ända som är bra nu är att jag inte går så mycket och då vilar jag den vänstra hälsenan. :-/
Det var dags för 1:a träffen på Ystad Teater med Livslust-gänget idag. Nu under våren blir det träffar varannan måndag med skiftande program.
Efter det blev det en visit hos Lisbet som haft influensa i snart 10 dgr. Stackaren!!! Hon har fått jobb efter en tids arbetslöshet och börjar hos en optiker i Skurup i morgon. Lycka Till!!
Det är skönt nu när helgerna är över och allt återgår till det "normala", när man har normala 5 dagars arbetsvecka.
Det är dags för styrelsemöte i BCF Victoria imorgon, vi ska planera verksamheten 2013, och göra ansvarsfördelning.
Det var dags för 1:a träffen på Ystad Teater med Livslust-gänget idag. Nu under våren blir det träffar varannan måndag med skiftande program.
Efter det blev det en visit hos Lisbet som haft influensa i snart 10 dgr. Stackaren!!! Hon har fått jobb efter en tids arbetslöshet och börjar hos en optiker i Skurup i morgon. Lycka Till!!
Det är skönt nu när helgerna är över och allt återgår till det "normala", när man har normala 5 dagars arbetsvecka.
Det är dags för styrelsemöte i BCF Victoria imorgon, vi ska planera verksamheten 2013, och göra ansvarsfördelning.
onsdag 2 januari 2013
Tandläkarbesök & Jag vill...
Julen är en högtid med blandade känslor för mig, tror att det är så för flera av oss som tittat djupt i cytostatikaflaskorna och blivit bestrålade av strålguden. Man är glad att man hängde med i år också - men hur blir det nästa jul??
Idag åkte granen upp på vinden igen, snart är det bytte av gardiner. Sen ser jag fram emot våren. Den ger mig energi :-)
Vet i tusan vad som är galet men jag är så jäkla trött, sover å sover å sover. Men jag förmodar att jag blir trött av att älta och oroa mig.
Eller så är den där förkylningen som drabbat resten av familjen kanske på gång.
Akupunkturen på hälen hjälper på den värken som sitter runt-om hälbenet, jag har inte så ont i viloläge nu som jag hade innan. Själva hälsenan är fortfarande öm, men förhoppningsvis blir det bättre efter behandlingen den 7 februari.
Idag har jag varit hos tandläkaren för att åtgärda det mest akuta på min avbitna tand efter att jag käkat "fotbolls-kolor". Min vanliga tandläkare var ledig och jag var hos en annan idag som var hur kär som helst. Men jag fixar inte det, blir stressad med hög puls och tårar som rinner under behandlingen. Det har varit så de senaste gångerna jag varit där, är väl nån form av ångest. Jag kan inte påverka situationen och ja det är svårt att förklara......
Blir så jäkla trött på de "sena" biverkningarna och de "men" som cancerbehandlingen gett. Har haft en period med ganska mycket besvär av mina behandlingar, och då deppar jag ihop. PUH!!!
* Jag vill kunna bada jättevarmt utan att sen ha myrkrympningar och allmänt illamående.
* Jag vill kunna göra ALLT jag gjorde innan jag blev sjuk, för nu är jag ju sk. frisk.
* Jag vill våga tro att jag ÄR frisk.
* Jag vill INTE ha lymfödem.
* Jag vill komma så långt att jag uppriktigt tror att hostan & snoret (när de kommer) och värken beror på en vanlig förkylning och inte nya knölar som poppat upp.
* Jag vill kunna gå långt utan att få skoskav och ont i hälen.
Nu har jag skrivit av mig den negativa bördan jag burit på alldeles för länge och gör som den lilla lövgrodan som hälsade på oss i äppelodlingen i höstas. LEVER PÅ HOPPET:
Idag åkte granen upp på vinden igen, snart är det bytte av gardiner. Sen ser jag fram emot våren. Den ger mig energi :-)
Vet i tusan vad som är galet men jag är så jäkla trött, sover å sover å sover. Men jag förmodar att jag blir trött av att älta och oroa mig.
Eller så är den där förkylningen som drabbat resten av familjen kanske på gång.
Akupunkturen på hälen hjälper på den värken som sitter runt-om hälbenet, jag har inte så ont i viloläge nu som jag hade innan. Själva hälsenan är fortfarande öm, men förhoppningsvis blir det bättre efter behandlingen den 7 februari.
Idag har jag varit hos tandläkaren för att åtgärda det mest akuta på min avbitna tand efter att jag käkat "fotbolls-kolor". Min vanliga tandläkare var ledig och jag var hos en annan idag som var hur kär som helst. Men jag fixar inte det, blir stressad med hög puls och tårar som rinner under behandlingen. Det har varit så de senaste gångerna jag varit där, är väl nån form av ångest. Jag kan inte påverka situationen och ja det är svårt att förklara......
Blir så jäkla trött på de "sena" biverkningarna och de "men" som cancerbehandlingen gett. Har haft en period med ganska mycket besvär av mina behandlingar, och då deppar jag ihop. PUH!!!
* Jag vill kunna bada jättevarmt utan att sen ha myrkrympningar och allmänt illamående.
* Jag vill kunna göra ALLT jag gjorde innan jag blev sjuk, för nu är jag ju sk. frisk.
* Jag vill våga tro att jag ÄR frisk.
* Jag vill INTE ha lymfödem.
* Jag vill komma så långt att jag uppriktigt tror att hostan & snoret (när de kommer) och värken beror på en vanlig förkylning och inte nya knölar som poppat upp.
* Jag vill kunna gå långt utan att få skoskav och ont i hälen.
Nu har jag skrivit av mig den negativa bördan jag burit på alldeles för länge och gör som den lilla lövgrodan som hälsade på oss i äppelodlingen i höstas. LEVER PÅ HOPPET:
måndag 31 december 2012
Nyår 2012/ 2013
Är som så många andra nyårsaftnar på jobbet. Har sen barnen var små prioriterat att vara ledig julafton. Hoppas på ett bra 2013.
söndag 30 december 2012
Ny tvättmaskin
Igår var Erik Ståhl med på nyhetsmorgon på TV4, han har så många kloka saker att berätta. En riktig livsnjutare, ser alltid livet från den ljusa sidan. Han inspirerar många människor som han möter till att njuta av livet så länge det varar. Om han har en föreläsning nära dej bör du absolut lyssna på honom.
Genom sina tänkvärda ord fick han slut på mitt negativa tänkande, nu känns det mycket bättre.
Vår gamla tvärdog och gjorde lite som den själv ville, så vi köpte en ny tvättmaskin strax innan jul, nu när jag använt den ett tag så kan jag konstatera att vi gjorde ett bra köp. Nästan lite trist när tvätthögen är borta.Jag har som nog ser ändrat lite på utseendet på bloggen:
Lagt till de mest besökta inläggen sen jag började skriva i juni -10.
Lagt till en översättnings-"app" kan vara bra om nån i Norge vill läsa.
Har varit ledig en hel vecka, hade 2 semesterdagar kvar detta året så dom utnyttjade jag i mellandagarna. I morgon kväll är det dags för arbete igen, men vi äter lite gott innan jag kör kl 21. Mor brukar vara med oss och så även i år, så kommer hon hem i lagom tid.
Har sovit dåligt några nätter, har värk och är stel i bröstkorgen och bakåt ryggen men jag ligger kanske konstigt. Åsse har jag ont i ett megastort skoskav som jag fick härom dagen när jag var ute på långpromenad. Måste få gnälla lite.
fredag 28 december 2012
Där gick den plomben.... julgodis!!!!!
Är lite småstel i stativet idag, gick den där låååånga promenaden för 2 dagar sen och jag tror det hjälpte på mitt tänk. Min kropp mår bäst när den rör på sig, den behöver en genomkörare då o då.
Nu går det mot ljusare tider igen och innan jag vet ordet av så är det midsommar.
Nu försöker jag vara glad för att jag är "cancerfri" just nu och inte ta ut sorgerna som kanske inte kommer på förskott. Men det är en kamp varje dag om vilka tankar man ska släppa fram.
Ska inte göra ett smack i helgen utan bara slappa, tassar kanske runt i flanellisen hela helgen.
Ska kanske skriva en krönika över 2012?? eller inte?? det blir inte idag i allafall.
Igår hade vi hemmagjord pytt-i-panna på alla julresterna, riktigt gott!! Ja inte julgodiset var ju inte med då förståss. Det har jag fått nog av, bet av en plomb och tandläkarbesök är bokat till på onsdag-morgon. :-( känns som det blir en dyr historia.
Nu går det mot ljusare tider igen och innan jag vet ordet av så är det midsommar.
Nu försöker jag vara glad för att jag är "cancerfri" just nu och inte ta ut sorgerna som kanske inte kommer på förskott. Men det är en kamp varje dag om vilka tankar man ska släppa fram.
Ska inte göra ett smack i helgen utan bara slappa, tassar kanske runt i flanellisen hela helgen.
Ska kanske skriva en krönika över 2012?? eller inte?? det blir inte idag i allafall.
Igår hade vi hemmagjord pytt-i-panna på alla julresterna, riktigt gott!! Ja inte julgodiset var ju inte med då förståss. Det har jag fått nog av, bet av en plomb och tandläkarbesök är bokat till på onsdag-morgon. :-( känns som det blir en dyr historia.
tisdag 25 december 2012
Känner mig låg....bara att simma uppåt igen.
Det dröjer mellan inläggen men det är mer eller mindre fullt upp ändå. Jag har varit hos sjukgymnasten på CSK och provat ut ny protes samt köpt BH:ar. Varit hos sjukgymnasten på Rehabhuset och fått akupunktur i hälen vid 2 tillfällen samt provat ut nya iläggs-sulor.
Julfest med mina "bröstsystrar" i BCF Victoria, mycket god mat och ett stort vinstbord på lotterierna. Det blev nog 3 vinster som jag tog med mig hem, tror jag.
Dagen efter var vi ute och käkade med mitt LSS-jobb. Thai-restaurangen i byn fick besök.
Vi har fått reda på att personliga assistansen i kommunen troligen ska läggas ut på entreprenad, avtalen är hos de allra flesta privata assistans anordnare mycket sämre än kommunens avtal. Detta tror jag de flesta assistenter och politiker också för den delen är ovetande om, eftersom jag har jävligt svårt att knipa käft så tog jag kontakt med vår lokaltidning. Det resulterade i en artikel några dagar senare - visst jag talar i egen (och 120 pers. ass) sak men nån gång får man vara självisk.
Veckan innan jul var min kalender ganska tom, med det ändrade sig fort och på tisdagen var jag och min mamma på jordfästning i Helsingborg efter min finske "morbror" Matti. Matti kom till min mormor & morfar som "krigsbarn" 1943 när han var 8 år, han stannade kvar även efter kriget tog slut och uppfostrades som en i barnaskaran hos mormor & morfar. Matti var alltid glad och hade alltid glimten i ögat fastän han nog hade det jobbigt inombords. Enligt hans eget önskemål skulle det vara en kort ceremoni och så blev det.
Tessi kom hem i torsdags, alla tjejkompisarna åkte över till Kastrup och tog emot henne med banderoller och ballonger. Hon blev grundlurad eftersom hon trodde att jag skulle möta upp på Hyllie station. Nu stannar hon hemma till den 13 januari innan det är dag att återvända till "Londonlife".
Lillejulafton hos min bror blev lite "rumphuggen" eftersom det blev busväder och klass 2 varning över hela Skåne, ganska besvärligt att köra dit men vädret slog om och när vi körde hem var det okej. Pga vädret åkte inte de med småbarn ut i stormen vilket ju är helt förståeligt.
Julafton firade vi hemma, bara vi själva och svärmor. Brukar vara norsk inspirerad julmat med ribba, surkål och medisterpölsa. Vi fick många fina klappar av tomten.
Idag har jag bitit av en plomb, det är inte bra med julgodis. Ja, ja - där gick den julklappspengen.
Nu väntar några dagars semester , ska försöka hinna med lite som fått "ligga på vänt".
Ja just de...... jag har fått tid för sklerosering av hälsenan på SUS i Lund den 7 februari. Det ser jag verkligen fram emot.
Jag är ingen julfreak!!! På julen ska man vara glad och se framåt. Julen väcker känslor och tankar hos mig, många positiva men också en del negativa. Glädje för att jag fått vara med ytterligare ett år, samtidigt en rädsla att kanske inte vara med nästa. Ja - när det mörka kommer över mig behöver jag ut och gå - snabbt och långt. Tror att jag ska gå en lång runda imorgon och rensa ut skiten..........
Julfest med mina "bröstsystrar" i BCF Victoria, mycket god mat och ett stort vinstbord på lotterierna. Det blev nog 3 vinster som jag tog med mig hem, tror jag.
Dagen efter var vi ute och käkade med mitt LSS-jobb. Thai-restaurangen i byn fick besök.
Vi har fått reda på att personliga assistansen i kommunen troligen ska läggas ut på entreprenad, avtalen är hos de allra flesta privata assistans anordnare mycket sämre än kommunens avtal. Detta tror jag de flesta assistenter och politiker också för den delen är ovetande om, eftersom jag har jävligt svårt att knipa käft så tog jag kontakt med vår lokaltidning. Det resulterade i en artikel några dagar senare - visst jag talar i egen (och 120 pers. ass) sak men nån gång får man vara självisk.
Veckan innan jul var min kalender ganska tom, med det ändrade sig fort och på tisdagen var jag och min mamma på jordfästning i Helsingborg efter min finske "morbror" Matti. Matti kom till min mormor & morfar som "krigsbarn" 1943 när han var 8 år, han stannade kvar även efter kriget tog slut och uppfostrades som en i barnaskaran hos mormor & morfar. Matti var alltid glad och hade alltid glimten i ögat fastän han nog hade det jobbigt inombords. Enligt hans eget önskemål skulle det vara en kort ceremoni och så blev det.
Tessi kom hem i torsdags, alla tjejkompisarna åkte över till Kastrup och tog emot henne med banderoller och ballonger. Hon blev grundlurad eftersom hon trodde att jag skulle möta upp på Hyllie station. Nu stannar hon hemma till den 13 januari innan det är dag att återvända till "Londonlife".
Lillejulafton hos min bror blev lite "rumphuggen" eftersom det blev busväder och klass 2 varning över hela Skåne, ganska besvärligt att köra dit men vädret slog om och när vi körde hem var det okej. Pga vädret åkte inte de med småbarn ut i stormen vilket ju är helt förståeligt.
Julafton firade vi hemma, bara vi själva och svärmor. Brukar vara norsk inspirerad julmat med ribba, surkål och medisterpölsa. Vi fick många fina klappar av tomten.
Idag har jag bitit av en plomb, det är inte bra med julgodis. Ja, ja - där gick den julklappspengen.
Nu väntar några dagars semester , ska försöka hinna med lite som fått "ligga på vänt".
Ja just de...... jag har fått tid för sklerosering av hälsenan på SUS i Lund den 7 februari. Det ser jag verkligen fram emot.
Jag är ingen julfreak!!! På julen ska man vara glad och se framåt. Julen väcker känslor och tankar hos mig, många positiva men också en del negativa. Glädje för att jag fått vara med ytterligare ett år, samtidigt en rädsla att kanske inte vara med nästa. Ja - när det mörka kommer över mig behöver jag ut och gå - snabbt och långt. Tror att jag ska gå en lång runda imorgon och rensa ut skiten..........
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)