onsdag 2 januari 2013

Tandläkarbesök & Jag vill...

Julen är en högtid med blandade känslor för mig, tror att det är så för flera av oss som tittat djupt i cytostatikaflaskorna och blivit bestrålade av strålguden. Man är glad att man hängde med i år också - men hur blir det nästa jul??
 Idag åkte granen upp på vinden igen, snart är det bytte av gardiner. Sen ser jag fram emot våren. Den ger mig energi :-)

 Vet i tusan vad som är galet men jag är så jäkla trött, sover å sover å sover. Men jag förmodar att jag blir trött av att älta och oroa mig.
Eller så är den där förkylningen som drabbat resten av familjen kanske på gång.
Akupunkturen på hälen hjälper på den värken som sitter runt-om hälbenet, jag har inte så ont i viloläge nu som jag hade innan. Själva hälsenan är fortfarande öm, men förhoppningsvis blir det bättre efter behandlingen den 7 februari.
 Idag har jag varit hos tandläkaren för att åtgärda det mest akuta på min avbitna tand efter att jag käkat "fotbolls-kolor". Min vanliga tandläkare var ledig och jag var hos en annan idag som var hur kär som helst. Men jag fixar inte det, blir stressad med hög puls och tårar som rinner under behandlingen. Det har varit så de senaste gångerna jag varit där, är väl nån form av ångest. Jag kan inte påverka situationen och ja det är svårt att förklara......

 Blir så jäkla trött på de "sena" biverkningarna och de "men" som cancerbehandlingen gett. Har haft en period med ganska mycket besvär av mina behandlingar, och då deppar jag ihop. PUH!!!
* Jag vill kunna bada jättevarmt utan att sen ha myrkrympningar och allmänt illamående.
* Jag vill kunna göra ALLT jag gjorde innan jag blev sjuk, för nu är jag ju sk. frisk.
* Jag vill våga tro att jag ÄR frisk.
* Jag vill INTE ha lymfödem.
* Jag vill komma så långt att jag uppriktigt tror att hostan & snoret (när de kommer) och värken beror på en vanlig förkylning och inte nya knölar som poppat upp.
* Jag vill kunna gå långt utan att få skoskav och ont i hälen.

 Nu har jag skrivit av mig den negativa bördan jag burit på alldeles för länge och gör som den lilla lövgrodan som hälsade på oss i äppelodlingen i höstas. LEVER PÅ HOPPET:

Inga kommentarer: