Igår var jag i Kivik och hälsade på en bekant, det blev en lång runda vid havet. Vi pratade om många och lite märkliga upplevelser vi varit med om i livet och kom fram till att vi nog båda är mottagliga för både sanndrömmar, spöke och mer. Det är väl ungefär vad jag vill berätta om det men nu vet jag att jag har en "vägvisare" fast i en annan dimension. :)
Innan behandlingarna brukar jag prata med en man bosatt i Lund och arbetande i Kristianstad, han är lätt att prata med och vi har nog ungefär samma synsätt på vår cancerbehandling.
*Ju fortare man kan "gilla läget", desto fortare kan man börja bearbeta sjukdomen.
*Att glädjas åt det man åstadkommit i livet och ta tillvara de goda minnena istället för att förbanna det man inte hinner med.
*Om det sen visar sig att man inte kan botas så gäller det att fortsätta leva fullt ut tills det tar slut.
2 kommentarer:
Jag tror att det är bra synsätt. Vi är många med dig Carin, och alla skickar vi positiva energier!! <3 <3 <3
Hej Carin! Fin blogg du har!. Jag håller helt med det du skrivit i detta inlägg. Jag gillade läget omgående, jag var i chock ett par sekunder innan jag sa " jaha, vad gör vi nu då?" Sen började jag bearbeta skiten. Och jag tror faktiskt att det hjälper! Full fart framåt (hmm, även om det känns som om man måste krypa typ en vecka efter behandling, men då får man väl göra det då)
KRAM!
Skicka en kommentar