Har skickat följande till Torgny Larsson, Kommunalråd i Tomelilla Kommun´
Hej!!
Jag heter Carin Lökken, 50 år, boende i kommunen, anställd som personlig assistent av Tomelilla kommun OCH cancerdrabbad.
Jag har "skissat " och lämnat ett förslag till personalstrategen i kommunen, min arbetsgivare om att starta ett "nätverk" / en samtalgrupp för oss kommunanställda och cancerdrabbade såsom god personalvård. Detta eftersom jag sedan jag blev sjuk och behandlad ska försöka få vardagen att rulla som vanligt igen med familj, hem & arbete. Jag gör detta dels genom att vara aktiv i patientföreningen i Kristianstad men jag tycker det behövs göras något inom ”företaget” också. Sedan jag blev sjuk maj-10 är det minst 5 kvinnor anställda i Tomelilla kommun som också drabbats av bröstcancer.
-------------------------------------------------
Fick mail som jag besvarade,
Personalstategen: Jag kommer att göra dig besviken, men jag har nu pratat med Göran. Vi förstår att behovet finns och tycker att din tanke är mycket bra, men vi , kommunen som arbetsgivare, kan inte vara den som ser till att samtalsgrupper kommer till stånd. När jag tittar lite på vad som finns så verkar det som om samtalsgrupper återfinns via föreningar, bla som du själv berättade som Gladorna i Ystad som tillhör Bröstcancerföreningarnas riksorganisation. Det är nog från ett sådant håll samtalsgrupper måste organiseras. Kanske du ska ta med sin mycket goda tanke till den föreningen och se om inte samtalsgrupper kan komma till stånd som inte måste vara begränsade till att ”bara” gälla anställda i Tomelilla Kommun.
JAG: Min tanke var att det skulle falla inom ramen för GOD personalvård. Det är beklagligt att ni inte kan se vinsterna med sådana grupper, för personal som mår bra gör ett bättre arbete. Det finns så många olika cancerformer inte bara bröstcancer men känslan och tankarna är likartade när man hamnar i en livkris. Du nämner Gladorna i Ystad, som du kanske vet är medelåldern för att insjukna i bröstcancer 65 år. De allra flesta medlemmarna är pensionärer. Vi som förvärvsarbetar har ett behov att träffa och stötta varandra. Jag är aktiv i BRO Östra Skåne i Kristianstad, även om det är en förening med över 300 medlemmar finns ingen verksamhet för unga med cancer (under 50 år).Men jag ger mig inte......fortsättning följer.
--------------------------------------------
MEN!!!!Just nu är kampen för att ALLA cancerdrabbade skåningar ska kunna få en kvalificerad cancerrehabilitering i Skåne viktigare.
Har under min rehabiliteringstid märkt att Rehabiliteringen är inget som är prioriterat. Via andra cancersjuka fick jag höra talas om Lydiagården i Höör, mina 5 dygn där blev en vändpunkt för mig - en livlina.
Region Skåne vill inte förlänga avtalet efter nyår med Lydiagården för att som C-J Sonesson påstår remiss-inflödet är för litet. Lydiagården hade 30 sept. fyllt hela sin kvot på 260 patienter för 2011, Spenshult som "vann" upphandlingen hade fått i en handfull. I en stor artikel i SydSvenskan idag:
framgår igen att patienterna inte bli informerade om möjligheten för rehabilitering efter cancersjukdom. Jag tror man faller mellan stolarna, man tror att nån annan informerat eftersom "resan" är ganska lång. - hur ska man då kunna begära remiss??? Korttänkt av politikerna att basera beslutet på remiss-inflödet. som genom sitt agerande framkallar ett minskat behov av cancerrehabilitering för skåningarna genom att enbart erbjuda det i Halland. På så vis sparar regionen pengar, förlåt men........FY FAN så cyniskt!!!!
Vad kan Tomelilla Kommun göra för att påverka Region Skåne så att man ser till att det finns tillräckligt med rehabplatser i Skåne???, Cancerfallen ökar mer i Skåne än i resten av Sverige och då bör ju rimligen rehabiliteringsbehovet också öka.
Med vänlig hälsning Carin Lökken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar