Ung Cancer v. 24 & Familjevecka v.26 Finansieringen är KLAR till dessa veckor

Lydiagården har i vecka 24 rehabiliteringsvecka Ung med cancer för personer 18-34 år som erhållit botande behandling för cancer. Bidrag söks på Cancerhjälpen, http://www.cancerhelp.se/sokabidrag.asp som då står för hela kostnaden. Ring eller få mer information på www.lydiagarden.se

Lydiagården har i vecka 26 Familjevecka, avsedd för hela familjer där en av föräldrarna har en kronisk cancersjukdom. Vistelsen finansieras av Sparbankstiftelsen Öresund. Bidrag behöver inte sökas. Kontakta Lydiagården för information. Tel 0413-69250.

Kajsa hade en nära-döden-upplevelser & Fuck Cancer!!!

Igår skickade jag iväg 10 brev som förhoppningsvis genererar pengar till Lydiagården.
Söndag morgon och strålande sol, trots  det blev det sovmorgon till 10. Vi beslöt oss för att gå ut en runda och ta med Kajsa, min brorson håller på med renovering av en gård och vi beslöt oss för att gå dit. Det vi inte visste var att min brors hund var där, när han fick syn på Kajsa så satte han av efter henne. Kajsa tvärvände och sprang, jag fick låna en bil och genskjuta henne. Då hade hon panik-sprungit i 3 km, stackars lilla Kajsa. Undrar vad hon utsattes för tidigare i livet. Maken gick hem med henne och jag återvände och gick husesyn. dom har fått det riktigt fint.
När jag  ikväll skulle skriva mitt inlägg läste jag först igenom de bloggar jag följer, Jag blev så ledsen när en av  tjejerna som kämpat med BC sen jan-11 nu fått besked att hon har spridning och att hennes cancer är kronisk. Hon är 27 år, mamma till en liten kille och sambo.Tänker mycket på henne och hennes nära.  Fy Fan för Cancer. FUCK!, FUCK!!, FUCK!!!.

motionsgnäll, men 1:a powerwalken i år avklarad.

I morse lämnade jag Polón på service, gick sedan de 6,2 km hem.  Det var 1:a gången i år men inte den sista, gick en del innan jag blev sjuk. Nu får jag ta upp det igen så inte kilona rusar iväg med mig, vet många som slåss med 20-25 kg som kommit efter de startat med tamoxifen. Jag har nog 8-10 kg som har kommit efter operationen 2010. Inget kul men jag lurar bara mig själv när jag tar kvällsmackan. Ska försöka komma upp i   10 000 steg/dag.

Jag vädjar om ett bidrag till Lydiagården!!

Jag kämpar som ni nog vet vid detta laget för Lydiagården, fungerar som terapi att göra något positivt av något som varit negativt. Mitt senaste drag är att personligen lämna brevet du kan läsa nedan samt information från Lydiagården till olika privatpersoner & företagare här på Österlen. tips mottages tacksamt.

                Lydiagårdens gåvokonto PG 36 89 66-8.

Spjutstorp 2012-02-20

Jag skriver detta  brevet som  mamma och fru  med en cancerdiagnos.

När jag i maj 2010, 49 år fick min cancerdiagnos hamnade jag av naturliga skäl i en livskris, mina barn går/gick  fortfarande i skolan.

Jag fick en aggresiv behandling med operation, cytostatika, strålning och nu behandling som hämmar tillväxten av nya agressiva cancerceller – är för närvarande cancerfri och hoppas så förbli.

När behandlingarna var klara skulle huvudet  också hantera  vad jag varit med om. För under behandlingsperioden gällde det bara att överleva.  Jag fick då ett tips från en annan cancersjuk att åka till LYDIAGÅRDEN på 5 dagars psykosocial rehabilitering.

DE 5 DAGARNA PÅ LYDIAGÅRDEN FÖRÄNDRADE MITT FORTSATTA LIV, EFTERSOM JAG VARJE DAG KOMMER ATT KÄMPA MED DET JAG ÄR ALLRA MEST RÄDD FÖR,  - ATT INTE FÅ SE MINA BARN BLI VUXNA OCH BILDA FAMILJER. DE 5 DAGARNA HAR GETT MIG ”REDSKAPEN” ATT HANTERA DET.

Nu vill jag att andra cancersjuka ska få möjligheten till högkvalitativ cancerrehabilitering av kvalificerad och erfaren personal. Jag önskar att alla hade fått komma till Lydiagården, där tar man emot både patienter som genomgått en botande behandling och som är kroniskt sjuka. Tyvärr är sjukvården dåliga på att informera.

Lydiagården är en non-profit stiftelse och är INTE vinstdrivande. Lydiagården finansierar sin verksamhet genom bidrag från fonder, stiftelser och privata gåvor. Man har i över 20 år haft vårdavtal med region Skåne. Men har det inte längre. Lydiagården förlorade upphandlingen pga. av ett fel som en tjänsteman på  Region Skåne gjorde. Lydiagården har därför stämt regionen men detta är en lång process.  Patienterna  får inte den cancerrehabilitering dom bör ha. Skånes cancerpatienter hänvisas nu till ett utlandsägt vinstdrivande reumatiker sjukhus i Halland.

Mitt syfte med detta brev är att be er om en penninggåva

 till LYDIAGÅRDEN på PG. 36 89 66-8.

Med vänlig hälsning och med hopp om en gåva från

Carin Lökken

Fullt schema hela förra veckan

Jag hade någonting varje dag inplanerat i min kalender, det är ovant. Onsdagens föreläsning var väl sådär, lite för mycket historia och för lite av tips för att lindra besvär. Lisbet och jag vann rejält på lotterierna och det är alltid kul.Lämnade tillbaka 3 stegräknare som inte blev sålda på zumban, lite knorrande blev det men på torsdags förmiddagen hade jag sålt dom + "några" till, mer kommer om det vid lämpligt tillfälle.
I torsdags hade Enhetscheferna på LSS bjudit in till café, vi var en liten grupp men hade riktigt trevligt. Vi pratade om ditten och datten, om hur det var när jag började inom "omsorgen" för 30 år sedan. Hoppas vi blir fler vid nästa tillfälle.
Fredags morgonen tillbringade jag på Kiviks Musteri, då vi i "trädgård"  gjorde en grovplanering inför våren. Börjar jobba där v.13, eventuellt deltar jag i beskärningskurserna men då bara som åskådare.
Och nu är det 3 nätters jobb.
I morse skickade jag in en överklagan till förvaltningsdomstolen, ½ kg  dokument rörande "ansökan om driftsbidrag till Lydiagården" som Region Skåne avslog. Man kan som privatperson/patient/patientorganisation överklaga och självklart använder jag mig av den rätten, skickade för att vara på den säkra sidan brevet rekommenderat.
Idag ska jag skriva brev till några jag hoppas vill skicka pengar till Lydiagården.
"Sportlov" nästa vecka och min kalender är blank - så skönt. Är inte van vid hålltider.

Halmstad på mässa

Igår fick jag lymfmassage, redan när jag gick därifrån kändes det att systemet hade gått  igång så smått. Och idag har jag mindre ont än tidigare så förhoppningsvis ger det effekt.
Klockan ringde halv 6 i morse, jag var i Dalby 20 över 7 där Eva väntade på mig. Vi möte upp Yvonne och Maud för vidare färd mot Halmstad och cancerrehabiliterings-mässa. Jag var där som "Lydia-ambassadör" och pratade med människor som på olika sätt är involverade i cancerrehabilitering i region Halland. En intressant dag med 100-talet besökare.
I morgon är det föreläsning i Kristianstad av Maia-kliniken, tror det ska handla om "kärringaköror" eller vallningar på rikssvenska. Men först väntar en natts arbete.

.

Marathonzumba & en pyjamasdag

I lördags körde K och jag till Sjöbo där SjöboFitnessCenter anordnat "Zumba för tuttarna", vi var där och visade information från Bcf Viktoria. Sålde några reflexer men annars var deltagarna svårflörtade. Men det är viktigt att visa att föreningen finns.
Söndagen var en pyjamasdag förutom en liten stund när Trine var ute och övningkörde.
Skrev en liten saga:

Sagan om den lille mannen som behövde Fia-stövlar

Det var en gång en liten man och ett helt folk som varje månad  år ut och år in satte in pengar i det stora varuhuset Hugo.  Den lille mannen litade på att varuhuschefen på Hugo, tog in de varor som var bäst för kunderna.  Systemet innebar att människorna kunde hämta det dom hade behov av, det fanns många avdelningar och många varor.

I en av butikerna kunde man hämta varma fodrade Fia-stövlar som var bra för trötta och ömma fötter. Det visste både ägaren av varuhuset Hugo och chefen i butiken, för det hade nöjda kunder berättat för dem.

Stövlarna var faktiskt så populära att varken Hugo eller butikschefen gjorde reklam för stövlarna. Det var istället så att dom som hade använt dom ”goa” stövlarna berättade för andra som dom visste behövde stövlar.

Detta innebar att väldigt många gick omkring och frös om fötterna för dom visste inte om stövelbutiken i det stora varuhuset.

Då kom dagen då Hugo skulle köpas hem nya Fia-stövlar till butiken,  och då missade Fia berätta att yllesulorna hon skickade med varje stövelpar var gratis, men hon berättade att hon nu hade stövlar i många olika färger. Fast det brydde inte Hugo sig om, han ville inte ha X:a sulor till stövlarna, hur skulle han kunna sälja sulor när man fick dom gratis med Fia-stövlarna?

Så Hugo köpte hem Pia-stövlar som på bild såg likadana ut som Fia-stövlarna. Han flyttade butiken långt ner i en kulvert och hoppades att ingen skulle hitta dit. När den lille mannen efter långt letande hittade butiken och tittade närmare på Pia-stövlarna såg han att det var ofodrade stövlar med dålig sula. Ja! – man skulle kunna säga att det var en ”piratkopia”, och Pia-stövlarna var inte sorterade efter färger heller, hade man otur fick man en blå och en grön stövel.

Nästan ingen eller väldigt få ville ha Pia-stövlarna Hugo köpt in, så han gick med på en sista beställning av Fia-stövlarna. Men sen fick Fia-stövlarna flytta ut ur det stora varuhuset. Fia-stövlarna gick åt som ”smör i solsken” medan Pia-stövlarna stod kvar i hyllorna.

Chefen i butiken såg också samma sak men hon sa inte ifrån till Hugo för hon vågade inte fast hon visste mer om bra stövlar än de flesta andra. Hon lät hellre de små männinskorna med ömma fötter gå i dåliga skor.

Den lille mannen berättade för andra som behövde stövlar att det fortfarande fanns Fia-stövlar att få tag i utanför varuhuset.  Och några små människor med ömma fötter hittade butiken i en liten skogsglänta, som kämpade för att alla med ömma kalla fötter skulle få stövlar.

Det gick en tid och besökarna i stövelbutiken på varuhuset blev färre och färre, fast dom fick fortsätta sätta in pengar till varuhuset. På så vis sparade Hugo pengar,  kunderna bad både butikschefen och Hugo flera gånger att ta hem Fia-stövlarna i butiken igen. Men se det tänkte han inte göra för han hade Pia-stövlar i hyllorna och dom skulle säljas först oavsett hur kalla och otäta de än var.  Han ville inte heller rea ut stövlarna  och köpa in nya Fia-stövlar. Så nu var det ännu fler som gick omkring och frös om fötterna än tidigare.

För Hugo räknade antal Pia-stövlar i hyllan istället för att bry sig om alla som gick omkring med ömma och frusna fötter, fast han visste att det var jättemånga.

Förhoppningsvis hittar den lille mannen ett nytt varuhus med  Fia -stövlar som inte ägs av Hugo när han behöver nya stövlar nästa gång. Och förhoppningsvis finns det en chef i stövelbutiken som berättar för ägaren när han beställer fel. För den lille mannen  kan ju inte lita på butikschefen som inte vågar påtala brister, och inte på  Hugo heller för han bryr sig bara om pengar.

// Carin Lökken

Ps:/Alla ev. likheter med upphandlingen av cancerrehabiliteringen i Skåne är en ren tillfällighet./ds

LIVET HANDLAR OM ATT LÄRA SIG DANSA I REGNET.

LIVET BESTÅR INTE AV ATT VÄNTA UT STORMARNA. DET HANDLAR OM ATT LÄRA SIG DANSA I REGNET.
Har inte haft tid, energi och ideér om vad som ska stå i inläggen så därför blir det en sammanfattning på veckan som gick.
I tisdags var jag i Kristianstad och hämtade min klistertutte, om jag ska vara brutalt ärlig så blev jag besviken men den duger. Tanken var att jag skulle åka vidare till Malmö för IKEA-besök med Lisbet och efter det fika hos en "Lydiaambassadör". Vädret var ruggigt på morgonen så det blev "bara" CSK, vi får ta fikan en annan dag.
Vi hade en födelsedag i huset i onsdags,maken blev 1 år äldre, lite skönsång och paketer på sängkanten.
När jag skulle skynda mig ner så tappade jag telefonen i trappan, det var ju inte så bra. Bildskärmen gick i 1000 bitar. Nu har jag beställt den billigaste "smartphonen" dom hade på 3 utan abonnemang. 1195:-
Personalmöte på förmiddagen, vi mår bra i gruppen igen och det märks så tydligt att folk påpekar det för oss.
Var hos sjukgymnasten också, det blir lätt lymfmassage med start på måndag för att få igång systemet. Är stram och stel, vilket också undersökningen visade.


I torsdags fick jag ett sms med frågan om jag ville åka med till Båstad för att kolla på växthus. - Klart jag ville!
Det var dock halvt snöstorm när vi körde men vädret blev bättre och bättre ju närmare Båstad vi kom. Det fanns riktigt många fina växthus, synd att man inte badar i pengar. På väg hem gjorde vi några ärende hos  äppelodlare och fick svenska äpplen med oss hem. LYX!!

Idag fredag blev det en fika i Sjöbo med Lisbet , hon ska tillbringa helgen i Alvesta och utbilda sig till kontaktperson inom BRO. och efter det lönesamtal med chefen. Gick bra!!

ÖPPET HUS PÅ LYDIAGÅRDEN!!

Tillbringade fredagen på äppelodlarseminarium på Kiviks Musteri, jag har inte tänkt starta någon äppelodling men det var intressanta föreläsningar och frågeställningar och man lär sig alltid något.
Efter nattjobb körde jag till LYDIAGÅRDEN  för "Öppet hus", det var nog ett 50-tal besökare denna soliga men kalla februari-lördag som bjöds på goa kakor, en fin föreläsning om cancerrehabilitering av Maud Svensson, verksamhetschef på Lydiagården samt underhållning av Karolina Svensson och Jakob Hellman. Idag sitter jag och lyssnar på Karolinas skiva "Annorlunda ögonblick av kärlek" och ett youtube-klipp på Jakob när han sjunger "Avundsjuk på dej". Får en varm & god känsla i kroppen.

Idag ska min mamma och jag till Hedeberga 12, gården där hon är uppväxt och som varit i släkten i väldigt många generationer. Vi - Tor-Erik och jag hjälpte under flera år min moster och morbror med trädgården och tillsyn av husen, eftersom dom bodde huvudsakligen på annan ort.  För 2 år sedan såldes gården och de nya ägarna är mycket intresserade av gårdens historia. Det ska bli en spännande eftermiddag.
Kajsa ligger klistrad som ett frimärke hos mig, hon har ju blivit van att ha mig hemma. Så det gäller att passa på.

Min kusins dotter har varit inblandad i en trafikolycka, en mötande bil fick sladd och frontal-krockade med deras bil i fredags eftermiddag. När man ser bilden så är det ett under att alla klarade sig med livet i behåll. M ska opereras idag, mina tankar är ofta hos henne och familjen.



Morgondagen är blank, så det blir nog lite tvätt då. Familjen storstädade igår när jag var på Lydiagården. Tisdag blir det utflykt med Lisbet till IKEA sen vidare till en Lydiaambassadör.

 Titta på Österlenska trädgårdar , filmat på min arbetsplats i Kivik.

Nu snöar det -Ogilla!!

Då är jag igång igen, stannade kvar en lång stund i morse. Trivs!!!  Så nu ska jag friskanmäla mig på FK också.
När jag betalade räkningarna konstaterade jag att strömräkningen för januari 2012 var 3800kr billigare än för januari 2011. Men nu fryser det och är kallt så februari blir väl dyr. Men jag hoppas på töväder snart. Underbart hur snabbt ljuset återvänder efter vintersolståndet. Nu kan man ana gryningen kl.7
Det hjälper ju till att jag börjat jobba igen för sjukpengen blir man inte fet på.